EU:s investeringsavtal med Kina
Skriftlig fråga 2020/21:1716 av Markus Wiechel (SD)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2021-02-09
- Överlämnad
- 2021-02-10
- Anmäld
- 2021-02-11
- Svarsdatum
- 2021-02-17
- Sista svarsdatum
- 2021-02-17
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Statsrådet Anna Hallberg (S)
Just nu är EU på väg att slutföra ett investeringsavtal med Kina (Comprehensive Agreement on Investment, CAI). Detta sker samtidigt som vi vet att den kinesiska kommunistregimen utökat sitt förtryck av minoriteter, inte minst i Xinjiangprovinsen där det finns koncentrationsläger med uppemot 1 miljon människor som torteras, indoktrineras, används i tvångsarbete och utsätts för andra systematiska fysiska och psykiska övergrepp. Vidare sker detta samtidigt som Kina fått ett alltmer aggressivt tonläge gentemot omvärlden, Sverige inkluderat, men kanske främst i form av krigsretorik gentemot den framstående demokratiska önationen Taiwan.
När EU kan förhandla om investeringsavtal med Kina är det minsta man kan begära ett liknande förhållningssätt gentemot Taiwan, varför det är välkommet att EU valt att inleda förhandlingar om detta, men också att krav ställs på Kina. Vi borde dessutom göra mer än så. Sverigedemokraterna har sedan tidigare föreslagit ett renodlat frihandelsavtal med Taiwan, vilket undertecknad även lyft i en tidigare skriftlig fråga till statsrådet (2020/21:1268). Detta skulle skapa ekonomiska möjligheter för såväl Taiwan som EU och innebära en stark signal om vårt starka stöd till Taiwan i tider då de utsätts för återkommande provokationer och hot från den kinesiska diktaturen.
Med anledning av detta vill jag fråga statsrådet Anna Hallberg:
Vilka krav har statsrådet ställt på Kina i arbetet med EU:s investeringsavtal med landet?
Svar på skriftlig fråga 2020/21:1716 besvarad av Statsrådet Anna Hallberg (S)
Svar på fråga 2020/21:1716 av Markus Wiechel (SD)
EU:s investeringsavtal med Kina
Markus Wiechel har frågat mig vilka krav jag har ställt på Kina i arbetet med EU:s investeringsavtal med landet.
Regeringen välkomnar den principöverenskommelse som träffades mellan EU och Kina den 30 december 2020 om ett investeringsavtal. Regeringen har verkat för ett ambitiöst investeringsavtal som innebär förbättrat marknadstillträde och en jämnare spelplan för företag från Sverige och EU samt inbegriper robusta åtaganden på hållbarbetsområdet. Förhandlingsresultatet är i linje med dessa ambitioner.
Av stor vikt är att avtalet aktivt främjar EU:s kärnvärden och målsättningar inom hållbar utveckling genom att Kina för första gången i ett bilateralt avtal gått med på viktiga åtaganden vad gäller miljö, klimat och arbetstagares rättigheter. Särskilt betydelsefullt i sammanhanget är att Kina har åtagit sig att göra fortsatta och uthålliga ansträngningar för att ratificera ILO:s två grundläggande konventioner om tvångsarbete. När det gäller åtagandena inom hållbar utveckling så finns det en särskild samrådsmekanism för att hantera meningsskiljaktigheter med insyn av civila samhället. Det finns också en arbetsgrupp för hållbarhetsfrågor, inklusive arbetsrätt.
Investeringsavtalet innehåller ett förstärkt institutionellt ramverk för dialog om och uppföljning av de överenskomna reglerna på vice premiärministernivå, vilket ger möjlighet att med den kinesiska ledningen följa upp hur Kina lever upp till åtaganden och regler samt påtala eventuella brister. Avtalet innehåller också en mellanstatlig tvistlösningsmekanism som kan åberopas av avtalsparterna och som bland annat ger möjlighet till vidtagande av motåtgärder för det fall Kina inte lever upp till eller genomför sina åtaganden i avtalet.
Regeringen kommer att fortsatt arbeta för en ökad respekt för de mänskliga rättigheterna i landet inom ramen för bredden av våra förbindelser med Kina.
Vad gäller Wiechels fråga om Taiwan har EU förklarat sin avsikt att inleda förhandlingar om ett investeringsavtal med landet. Idag verkar över 100 svenska företag i Taiwan och Sverige har hållit handelsöverläggningar på statssekreterarnivå med Taiwan sedan 1980-talet, liksom ingått ett samförståndsavtal om investeringsfrämjande.
Stockholm den 17 februari 2021
Anna Hallberg
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.