EU:s ratificering av Istanbulkonventionen

Skriftlig fråga 2022/23:647 av Linnéa Wickman (S)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2023-05-06
Överlämnad
2023-05-10
Anmäld
2023-05-11
Svarsdatum
2023-05-17
Sista svarsdatum
2023-05-17
Besvarad
2023-05-17

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

PDF

till Statsrådet Jessika Roswall (M)

 

Var tredje kvinna i EU:s medlemsländer har utsatts för fysiskt eller sexuellt våld. Ofta av en man som hon har eller har haft en relation med. Mer än hälften av kvinnorna har utsatts för sexuella trakasserier, och en av tjugo har våldtagits. Samtidigt är mörkertalet stort. Våldet mot kvinnor är ett djupgående samhällsproblem som återfinns inom alla samhällsklasser. Det är ytterst den allvarligaste konsekvensen av ett ojämställt samhälle.

Ska EU kunna bedriva ett starkt arbete som både förebygger och bekämpar våld mot kvinnor är ratificeringen av Istanbulkonventionen avgörande. Men än har inte EU som helhet ratificerat konventionen, och inte heller alla medlemsstater. I takt med att högernationalistiska krafter växer sig starkare växer också motståndet mot kvinnors rättigheter. Det är till och med så att länder som en gång har ratificerat konventionen uttryckt en vilja att lämna den. Polen är ett sådant exempel.

När EU-parlamentet i februari röstade om att uppmana EU:s medlemsländer att anta Istanbulkonventionen röstade alla svenska parlamentariker ja, förutom parlamentarikerna från Sverigedemokraterna – det parti vars mandat i riksdagen som den moderatledda regeringen är helt beroende av. 

Jämställdhetsfrågorna har lyst med sin frånvaro under det svenska ordförandeskapet, men inga formella hinder tycks nu återstå för att EU ska ratificera konventionen. EU-domstolen har slagit fast att det inte krävs enhällighet bland medlemsstaterna för att EU ska kunna ansluta sig till Istanbulkonventionen.

Under detta första halvår 2023 är Sverige ordförande i Europeiska unionens råd och har därför ett särskilt stort ansvar att driva på för att EU ska ratificera konventionen. 

Jag vill därför fråga statsrådet Jessika Roswall:

 

Hur arbetar statsrådet för att EU ska ratificera Istanbulkonventionen och bedömer statsrådet att EU kommer ratificera Istanbulkonventionen under det svenska ordförandeskapet?

Svar på skriftlig fråga 2022/23:647 besvarad av Statsrådet Paulina Brandberg (L)


Svar på fråga 2022/23:647 av Linnéa Wickman (S)

EU:s ratificering av Istanbulkonventionen

Linnéa Wickman har frågat statsrådet Jessika Roswall hur statsrådet arbetar för att EU ska ratificera Istanbulkonventionen och om statsrådet bedömer att EU kommer att ratificera Istanbulkonventionen under det svenska ordförandeskapet.

Arbetet inom regeringen är så fördelat att det är jag som ska svara på frågan.

Först och främst vill jag understryka att EU:s anslutning till Istanbulkonventionen är en prioriterad fråga för regeringen. Jag delar Linnéa Wickmans uppfattning att våldet mot kvinnor är ett djupgående samhällsproblem.

Vad gäller det arbete som bedrivits under Sveriges ordförandeskap, vill jag påpeka att det vid tidpunkten för ordförandeskapets inträde framför allt återstod att ta det nödvändiga politiska beslutet om anslutning i EU-kretsen. I egenskap av ordförande satte Sverige därför skyndsamt upp frågan på Corepers dagordning. I februari 2023 gick det att konstatera i Coreper att det skulle finnas en kvalificerad majoritet i rådet för att anta rådsbesluten och därmed överlämnades de till Europaparlamentet för godkännande. Europaparlamentet röstade igenom ett godkännande av anslutningen den 10 maj 2023. Nu återstår att återigen föra upp frågan på rådets dagordning, denna gång för beslut på ministernivå. Det är regeringens avsikt att beslut om EU:s anslutning till Istanbulkonventionen ska kunna fattas inom ramen för det svenska ordförandeskapet.

Vad gäller jämställdhetsperspektivet under Sveriges ordförandeskap vill jag påpeka att Sverige bland annat har hållit en större konferens på temat våld kopplat till kvinnors ekonomiska egenmakt, ett politiskt högnivåmöte om jämställdhetsbudgetering och ett möte för högre tjänstemän som arbetar med jämställdhet. Vidare har Sverige tagit fram ett utkast till rådsslutsatser på jämställdhetsområdet och, som ovan nämnts, drivit på arbetet om EU:s anslutning till Istanbulkonventionen.

Stockholm den 17 maj 2023

Paulina Brandberg

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.