Extratjänster
Skriftlig fråga 2017/18:1086 av Jessika Roswall (M)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2018-03-23
- Överlämnad
- 2018-03-23
- Anmäld
- 2018-03-26
- Svarsdatum
- 2018-04-04
- Sista svarsdatum
- 2018-04-04
- Besvarad
- 2018-04-04
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Arbetsmarknads- och etableringsminister Ylva Johansson (S)
I valrörelsen lovade regeringen att skapa uppemot 31 000 extratjänster, en siffra som sedan skalades ned till 20 000. Extratjänster riktar sig framför allt till offentlig sektor och i viss mån till den ideella sektorn.
Nystartsjobben kan till skillnad från extratjänsterna användas på hela arbetsmarknaden. Men genom att införa krav på kollektivavtalsliknande villkor försvåras möjligheten att använda stödet i mindre företag, vilket kan vara en betydande förklaring till att nystartsjobben nu minskat.
Extratjänster innebär en betydligt högre subventionsgrad än nystartsjobb. I kombination med att extratjänsten också ger arbetsgivaren rätt till ett handledarstöd är subventionsgraden över 100 procent. Regeringen har nu inrättat en bonus på en halv miljard för de kommuner och landsting som tar emot personer på extratjänster.
Det förefaller som att regeringen nu gör allt för att kunna uppfylla vallöftet om extratjänster, när man misslyckas med så många andra löften som arbetslöshetsmålet och traineetjänster.
Jag vill med anledning av detta fråga arbetsmarknads- och etableringsminister Ylva Johansson:
Varför lägger regeringen en halv miljard för att kommuner och landsting ska anställa med extratjänster, som redan är fullt ut subventionerade, i stället för att göra långsiktiga och genomtänkta satsningar som verkligen hjälper folk in på arbetsmarknaden?
Svar på skriftlig fråga 2017/18:1086 besvarad av Arbetsmarknads- och etableringsminister Ylva Johansson (S)
A2018/
00748/A
Arbetsmarknadsdepartementet
Arbetsmarknads- och etableringsministern
Till riksdagen
Svar på fråga 2017/18:1086 av Jessika Roswall (M)
om extratjänster
Jessika Roswall har frågat varför regeringen lägger en halv miljard för att kommuner och landsting ska anställa med extratjänster istället för att göra långsiktiga satsningar.
Under högerregeringens åtta år med ofinansierade skattesänkningar fick välfärden stå tillbaka. För att kunna anställa fler i skolan, vården och omsorgen gör regeringen stora satsningar på välfärden. Vi kommer de närmaste åren behöva många fler som vill arbeta inom vård och omsorg. Det beror på den demografiska utvecklingen. Fram till år 2025 blir vi cirka 270 000 fler barn och nästan lika många fler över 70 år i Sverige. Det betyder att under det kommande decenniet måste tiotusentals nya anställningar göras för att garantera välfärden.
Extratjänster kan fungera som en väg in i viktiga välfärdsyrken för personer som idag står långt ifrån arbetsmarknaden. Situationen på arbetsmarknaden förbättras för långtidsarbetslösa och nyanlända samtidigt som den långsiktiga kompetensförsörjningen inom välfärden främjas.
De extra medel regeringen betalar ut för att kommuner och landsting anställt med extratjänster kan dessutom gå till att anställa fler i skola, vård och omsorg. De kan också användas till ökade möjligheter till handledning vid nyanställningar eller insatser för att förbättra arbetsmiljön.
Regeringen har därutöver tagit fler andra initiativ för att stärka vägen till arbete genom subventionerade anställningar. Forskning visar att subventionerade anställningar är effektiva insatser för att få personer med svagare förankring på arbetsmarknaden i arbete. Systemet för de subventionerade anställningarna kommer att förbättrats genom införandet av introduktionsjobben som innebär färre, enklare och mer kraftfulla stöd till arbetsgivare som anställer långtidsarbetslösa och nyanlända. Taken för den högsta möjliga subventionen i introduktionsjobb kommer vara högre än taken för tidigare former av särskilda anställningsstöd, förstärkt särskilt anställningsstöd och instegsjobb.
Även taken i de stöd som riktar sig till personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga höjs stegvis fram till 2020. Detta bidrar till ett enklare och mer träffsäkert system genom att stöden blir mer kraftfulla för dem med svagare förankring på arbetsmarknaden.
Regeringen har även vidtagit åtgärder för att säkra ordning och reda på arbetsmarknaden, där kravet på kollektivavtalsliknande villkor för nystartsjobb var en nödvändig åtgärd. Genom att införa krav på kollektivavtalsliknande villkor värnas kollektivavtalens ställning och enskilda som arbetar i en anställning med nystartsjobb får samma skydd som anställningsvillkoren i kollektivavtalen ger. Denna förändring bedömer regeringen som extra viktig eftersom skattepengar finansierar stöden till arbetsgivare. Även efter införandet av kollektivavtalsliknande villkor för nystartsjobben är de ännu en av de mest omfattande formerna av subventionerade anställningar.
Stockholm den 29 mars 2018
Ylva Johansson
Intressenter
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.