Falska nyheter

Skriftlig fråga 2016/17:948 av Mikael Eskilandersson (SD)

till Finansminister Magdalena Andersson (S)

Finansminister Magdalena Andersson avser att införa en reglering för att komma till rätta med falska nyheter som sprids på nätet. Det är lätt att förfasa sig över hur enkelt man kan få spridning på saker som inte visar sig stämma. Bara under de senaste veckorna har vi sett många exempel på detta. Det har bland annat varit tidigare högt uppsatta politiker som antytt att den amerikanska presidenten röker på, och påståenden från andra nu högt uppsatta politiker om att Sverige inte har några problem kopplade till den förda invandringspolitiken. 

Som exempel på en falsk nyhet tar finansminister Magdalena Andersson upp påståendet att Sverige under senare år har lånat för att bekosta flyktingmottagandet. Något som Magdalena Andersson hävdar att flera instanser, däribland Riksgälden, kan intyga inte har skett. Den som dock kontrollerar med Riksgälden hur det verkligen ser ut med den svenska statsskulden kan dock konstatera att Sverige har en statsskuld som, räknat i kronor och ören, dessutom tenderat att växa under senare år. Exakt vilka pengar som är lånade och vilka som är egna inkomster inom landet kan givetvis diskuteras och där bör man ha rätt att ha olika åsikter.

Magdalena Anderssons uttalande gör alltså gällande att utgifter kopplade till flyktingmottagandet under 2015 och 2016 inte påverkat landets behov av att låna pengar. Det skulle i praktiken innebära att utgifter kopplade till flyktingmottagandet alltså inte har påverkat den statsskuld vi har. Något som framstår som märkligt är att just flyktingmottagandet inte skulle påverka statsskulden. Trots allt så påverkar alla utgiftsposter, och faktum är att den statsskuld vi byggt upp är lånade medel som används. Att hävda att utgifter kopplade till just flyktingmottagandet inte skulle påverka statsskulden framstår däremot som just en falsk nyhet eller alternativ fakta som nu finansminister Magdalena Andersson bidrar till att sprida. 

Om jag som privatperson har ett stort lån och samtidigt har pengar på banken så innebär det att varje gång jag väljer att använda pengarna till något annat än att betala av på lånet så skulle man kunna säga att jag lånar till det jag då gör med pengarna. Samma sak gäller givetvis statsskulden och regeringens prioriteringar. Det är inte falska nyheter bara för att man har olika sätt att se på hur pengarna kan användas. Det är en farlig väg att censurera en sanning till förmån för regeringens, då alla bör ha rätt att kunna vända och vrida på hur verkligheten ser ut, även om man gör det på ett sätt som regeringen inte håller med om. Att då påstå att en sak är falsk, enbart utifrån att regeringen ser det på ett annat sätt, blir missvisande. Om de pengar som använts till flytkingmottagandet under 2015 och 2016 i stället hade använts för att betala av Sveriges statsskuld - hade Sverige då enligt ministerns bedömning haft en högre eller lägre statsskuld? 

Jag vill med anledning av detta fråga finansminister Magdalena Andersson:

Är det ministerns ställningstagande att flyktingmottagandet under åren 2015 och 2016 inte påverkade Sveriges statsskuld, och om så är fallet, vilka omständigheter eller fakta ligger till grund för detta?