Fängslade journalister och mänskliga rättigheter i förhandlingarna om Natomedlemskap 

Skriftlig fråga 2021/22:1758 av Amineh Kakabaveh (-)

till Utrikesminister Ann Linde (S)

I skuggan av all publicitet som tillkommit kring Sveriges och Finlands eventuella Natomedlemskap tycks starka förträngningsmekanismer ha trätt i kraft i svenska politiska kretsar och svenska medier när det gäller brotten mot mänskliga och demokratiska rättigheter samt åsidosättandet av en human och korrekt rättsordning i Turkiet. Dessa frågor har kommit i skymundan. Ökad uppmärksamhet kring dessa förbrytelser är av nöden och kan inte nedprioriteras för att Sverige och Finland söker medlemskap i Nato. Turkiet begår folkrättsbrott varje dag genom att invadera, ockupera och bomba KRG, norra Irak samt Rojava i Syrien. Senast i slutet av förra veckan mördade turkiska bomber fyra civila, bland dem en 12-årig yazidisk pojke. Journalister som beskriver och upplyser världen om den turkiska regimens brott mot mänskliga rättigheter fängslas. För en vecka sedan – i dag är det den 19 juni – rapporterades det att nio journalister arresterats. Antalet arresterade journalister har nu stigit till sammanlagt 20. 16 av dessa journalister har häktats för påstått samröre med terrorister. I dag sitter 77 journalister redan fängslade i Turkiet. 

Jag vill fråga utrikesminister Ann Linde:

Kommer ministern och regeringen att kräva frigivning av fängslade journalister och förmå den turkiska regeringen att i stället för att arrestera och fängsla kritiska journalister stärka yttrandefriheten samt underlätta framväxten av en fri press och andra medier för att därmed öka respekten för demokratiska fri- och rättigheter och en human rättsordning, och kommer Sverige att kräva frivigning av Demirtaş och andra politiska fångar?