Till innehåll på sidan

Fängslande av politiker och folkvalda i Turkiet

Skriftlig fråga 2020/21:3223 av Amineh Kakabaveh (-)

Frågan är besvarad

Händelser

Fördröjd
Ärendet var fördröjt
Inlämnad
2021-06-15
Överlämnad
2021-06-15
Anmäld
2021-06-16
Besvarad
2021-06-23
Sista svarsdatum
2021-06-23
Svarsdatum
2021-06-23

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

PDF

till Utrikesminister Ann Linde (S)

 

Vi minns när de islamistiska terroristerna Isis/Daish den 13 september 2014 försökte erövra staden Kobane i norra Syrien. På vägen till Kobane hade Isis/Daish mördat, våldtagit och förslavat människor och förstört städer och byar. Detta väckte avsky över hela världen. Det väckte också avsky hos medlemmar och politiker i HDP, som kämpar för fred, kvinnors rättigheter, demokrati och mänskliga rättigheter och som hyser åsikten att även kurder och andra minoriteter i Turkiet ska åtnjuta dessa rättigheter.

Den åsikten delas inte av Turkiets president Erdoğan, för när Isis gick till angrepp mot Kobane och HDP protesterade och demonstrerade mot detta började regimen att arrestera och fängsla ledarna för HDP.

Erdoğan valde att stå På Isis/Daishs sida och invaderade sedan, med stöd av Isis och andra islamistiska terrorgrupper, staden Afrin i Rojava i Syrien.

En demokrat fängslar inte sina oppositionella motståndare och kritiker. En demokrat spärrar inte in andra partiers parlamentariker när de har en annan uppfattning än regeringen och presidenten. Men president Erdoğan och hans regim gör det.

Nu har Erdoğans riksåklagare beslutat att förlänga fängelsetiden för HDP:s före detta ordförande Selahattin Demirtaş, och ställa honom samt ytterligare 107 oppositionella politiker inför rätta. Och rättegångarna har pågått i några veckor nu. Många ledande politiker, bloggare och folkvalda i HDP har fått ytterligare många års fängelse för att de har demonstrerat och kämpat för kurdernas rättigheter.

Är det inte så det går till när man som stat uppträder som terrorist – att man begår övergrepp mot sina motståndare och ställer upp på andra terroristers sida?

HDP:s ledare och parlamentsledamoten Selahattin Demirtaş frigavs av Istanbuldomstolen, men Erdoğans domstol i Ankara håller honom kvar i fängelset. Detta har många EU-länder inklusive Europadomstolen för de mänskliga rättigheterna reagerat mot och uppmanat Turkiet att omgående frige honom. Demirtaş har suttit fängslad sedan 2016. Enligt domstolens bedömning har syftet med fängslandet varit att kväsa politisk opposition och debatt i Turkiet.

I och med den turkiska arméns angrepp på staden Afrin, som liksom Kobane ligger i Rojavaprovinsen i Syrien, har Erdoğan kompletterat sin statsterrorism med att även omfatta folkrättsbrott. Europeiska politiker kan inte fortsätta låtsas att Erdoğanregimen i något avseende är anständig. Det torde stå klart att den är manipulativ, aggressiv och antidemokratisk.

Med anledning av detta vill jag ställa följande fråga till utrikesminister Ann Linde:

 

Kommer ministern och regeringen att protestera mot den skenrättegång som regimen bedriver mot Demirtaş och hans 107 medåtalade, och kommer den svenska regeringen att kräva frigivning av alla politiska fångar och alla medlemmar och politiker i HDP?

Svar på skriftlig fråga 2020/21:3223 besvarad av Utrikesminister Ann Linde (S)

UD2021/08950 /08951 Utrikesdepartementet Utrikesministern

Svar på fråga 2020/21:3223 av Amineh Kakabaveh (-) Fängslande av politiker och folkvalda i Turkiet och fråga 2020/21:3224 av Amineh Kakabaveh (-) Turkiets agerande i Kurdistan

Amineh Kakabaveh har frågat mig om jag och regeringen kommer att protestera mot den skenrättegång som regimen bedriver mot Demirtas och hans 107 medåtalade, och om den svenska regeringen kommer att kräva frigivning av alla politiska fångar och alla medlemmar och politiker i HDP. Vidare har Amineh Kakabaveh frågat mig om jag och regeringen avser att inom EU verka för ett fördömande av Turkiets krigshandlingar i Kurdistan/Irak och Rojavaprovinsen i Syrien som ett grovt brott mot folkrätten och de mänskliga rättigheterna och att verka för att få stopp på turkiska militära invasioner, bränder och plundringar av naturresurser i Kurdistan/Irak och förstörelsen av skogs- och jordbruksmark.

Sverige framför regelbundet, såväl genom EU som i bilaterala samtal med turkiska företrädare, hur allvarligt vi ser på de åtgärder som vidtagits gentemot det prokurdiska oppositionspartiet HDP. Det gäller bland annat talan om att upplösa partiet och avsättandet av enskilda parlamentsledamöter. Jag har också träffat företrädare för HDP för att diskutera deras situation och uttrycka mitt stöd, senast i samband med mitt besök i Ankara i höstas. Regeringen lägger stor vikt vid efterlevnaden av Europadomstolens domar och deltar aktivt i arbetet med att bevaka verkställigheten av domarna inom ramen för Europarådets ministerkommitté. Som en viktig del av det diplomatiska uppdraget bevakar de svenska utlandsmyndigheterna i Turkiet rättegångar, exempelvis mot fängslade oppositionella och folkvalda parlamentariker. Det gäller bland annat rättegångarna avseende de tidigare ledarna för HDP, Figen Yüksekdağ och Selahattin Demirtaş. Vi har vid upprepade tillfällen krävt deras frigivning.

Jag har tidigare redogjort för regeringens syn på bristerna vad gäller respekten för mänskliga rättigheter, inklusive situationen för folkvalda representanter i svaren på fråga 2020/21:2433 och fråga 2020/21:1766 av Markus Wiechel, och fråga 2020/21: 2343 av Sara Gille.

Irak har under de senaste åren varit hårt drabbat av konflikt, och landets stabilitet har påverkats negativt av ökande regionala spänningar. Sverige har i samtal med turkiska företrädare och inom EU lyft vår oro över Turkiets agerande i sitt närområde, inklusive Irak. Det är viktigt att samtliga parter agerar i enlighet med folkrätten med full respekt för Iraks suveränitet. Turkiets militära operationer i norra Irak påverkar civilas säkerhet och stabiliteten i regionen. Den internationella humanitära rätten ställer tydliga krav på skydd av civila. Parterna i en väpnad konflikt får endast rikta anfall mot militära mål. Reglerna om distinktion, proportionalitet och försiktighet måste följas. Detta är något vi konsekvent betonar i internationella sammanhang, inklusive EU och FN.


Jag har tidigare redogjort för regeringens syn på Turkiets militära aktivitet i Irak i fråga 2020/21:2992 av Håkan Svenneling.

Stockholm den 23 juni 2021

Ann Linde

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.