Fasta för barn i skolan under ramadan

Skriftlig fråga 2023/24:705 av Rashid Farivar (SD)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2024-03-06
Överlämnad
2024-03-07
Anmäld
2024-03-08
Svarsdatum
2024-03-13
Sista svarsdatum
2024-03-13
Besvarad
2024-03-13

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

PDF

till Statsrådet Lotta Edholm (L)

 

Om några dagar inleds den muslimska fastemånaden ramadan, vilket innebär att man från gryning till solnedgång inte får vare sig dricka eller äta.  Detta innebär en månad präglad av mycket lidande i form av hunger och törst för många muslimska barn i svenska skolor.

Enligt många muslimska teologer blir fastan obligatorisk för flickor från nio års ålder och för pojkar från femton års ålder. Med tanke på att den muslimska befolkningen i Sverige har ökat markant under de senaste decennierna bevittnar vi att allt fler barn och tonåringar antingen själva väljer eller blir tvingade av sina föräldrar att fasta under ramadan.

Det finns olika forskningsrapporter som påpekar att fastan påverkar barnens hälsa, uppväxt och skolprestation negativt. Framför allt drabbas flickor särskilt hårt eftersom fastan blir obligatorisk i betydligt tidigare ålder för dem. Medierna har bland annat rapporterat om barn som har svårt med koncentrationen och orken under skoldagen på grund av sömn- och energibrist relaterad till fastan. Det har till och med förekommit fall där elever har svimmat under skoldagen på grund av utmattning. Vissa skolor väljer att avråda föräldrarna från att låta barnen fasta medan andra inte agerar.

Skollagen måste tydligt och kraftfullt försvara barns möjligheter att tillgodogöra sig undervisningen. Religiösa och kulturella traditioner som försvårar barns möjligheter att tillägna sig skoldagen och försämrar koncentrations- och prestationsförmågan ska förhindras. Såväl huvudmän som rektorer måste få ett tydligare ansvar för att hjälpa dessa barn, och det bör övervägas att utvidga regelverket kring orosanmälan till att omfatta även dessa situationer.

Med tanke på det som har framförts vill jag ställa följande fråga till statsrådet Lotta Edholm:

 

Vilka konkreta åtgärder avser statsrådet och regeringen att vidtaga för att motverka negativa effekter på barnens hälsa under ramadan?

Svar på skriftlig fråga 2023/24:705 besvarad av Statsrådet Lotta Edholm (L)

Svar på fråga 2023/24:705 Fasta för barn i skolan under ramadan

till Statsrådet Lotta Edholm (L)

 

Svar på fråga 2023/24:705 av Rashid Farivar (SD)
Fasta för barn i skolan under ramadan

Rashid Farivar har frågat mig om vilka konkreta åtgärder jag och regeringen avser att vidta för att motverka negativa effekter på barnens hälsa under ramadan.

Till att börja med kan jag konstatera att det finns ett starkt samband mellan studieresultat och hälsa. Goda resultat leder till bättre hälsa samtidigt som god hälsa ger bättre förutsättningar att nå målen med utbildningen.

Enligt FN:s konvention om barnets rättigheter, som gäller som svensk lag och vars värden och rättigheter skolan enligt läroplanerna ska gestalta och förmedla, får barn inte utsättas för diskriminering. Skolan har enligt skollagen (2010:800) och diskrimineringslagen (2008:567) en skyldighet att aktivt motverka alla former av diskriminering och kränkande behandling. Vidare har barn yttrandefrihet och religionsfrihet som alla andra. Det är huvudmannen som har ansvar för att utbildningen genomförs i enlighet med skollagen och andra gällande författningar.

Det är viktigt att elever är utsövda och mätta för att kunna lära och må så bra som möjligt. Enligt läroplanerna ska skolans och vårdnadshavarnas gemensamma ansvar för elevernas skolgång skapa de bästa möjliga förutsättningarna för barns och ungdomars utveckling och lärande. Lärare ska enligt läroplanerna samverka med och fortlöpande informera vårdnadshavarna om elevens skolsituation, trivsel och kunskapsutveckling. All personal i skolväsendet är skyldiga att anmäla misstankar om att barn far illa till socialnämnden. Det är även viktigt att elevernas vårdnadshavare också känner till det generella ansvar de har för sina barns fostran och utveckling enligt föräldrabalken. Utredningen om stärkt trygghet och studiero i skolan (U 2023:06) ska därför bl.a. utreda hur skolan kan säkerställa att elever och vårdnads­havare är införstådda med skolans ordningsregler genom ett förväntansdokument och hur vårdnadshavarnas ansvar för barnens fostran och utveckling kan lyftas i ett sådant dokument (dir. 2023:154).

Insatser för att främja hälsa och förebygga ohälsa bland barn och unga är en avgörande investering, både för individen och för samhället som helhet. Regeringen har den 7 mars 2024 beslutat att ge en särskild utredare i uppdrag att bl.a. föreslå hur elevhälsan kan stärkas i syfte att bättre tillgodose elevernas behov.

Sedan tidigare har regeringen gett Socialstyrelsen i uppdrag att i samverkan med Folkhälsomyndigheten, Myndigheten för familjerätt och föräldraskapsstöd, Specialpedagogiska skolmyndigheten, Statens beredning för medicinsk och social utvärdering och Statens skolverk ta fram ett nationellt hälsoprogram för barn och unga till och med 20 års ålder. Vid genomförandet av uppdraget ska särskilt barnets rättigheter beaktas samt perspektiv som kan innebära en särskild utsatthet, exempelvis socioekonomisk utsatthet, barn i samhällsvård, funktionsnedsättning, hbtqi-personers hälsa och våldsutsatthet, inbegripet hedersrelaterat våld och förtryck.

Regeringen har således genomfört flera viktiga åtgärder för att stärka skolornas elevhälsoarbete och andra insatser för att förbättra barns hälsa. Det arbetet kommer att fortsätta.

 

Stockholm den 13 mars 2024

 

 

 

Lotta Edholm

 

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.