Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

fattigdom och hälsoproblem i Central- och Östeuropa

Skriftlig fråga 2001/02:338 av Larsson, Maria (kd)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2001-12-03
Anmäld
2001-12-11
Besvarad
2001-12-13

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 3 december

Fråga 2001/02:338

 av Maria Larsson (kd) till utrikesminister Anna Lindh om fattigdom och hälsoproblem i Central- och Östeuropa

I en rapport från FN:s barnfond, Unicef, som presenterades den 29 november framgår det att närmare 18 miljoner barn och ungdomar i de forna Sovjetrepublikerna, centrala och östra Europa lever i fattigdom.

Alltfler barn och unga tas om hand av institutioner eller adopteras bort eftersom deras familjer inte har råd att försörja dem. I slutet av 1990-talet togs omkring 1,5 miljoner barn om hand av staten i de 27 länder som rapporten omfattar. Totalt bor närmare 400 miljoner människor där, varav 108 miljoner barn. Av rapporten framgår att Armenien, Moldavien, Kirgizistan och Tadzjikistan är fattigast.

Både när det gäller hiv/aids och tuberkulos är situationen alarmerande, enligt rapporten. Antalet smittade barn och ungdomar ökar. För att komma tillrätta med problemen måste sjukvården förbättras i många av dessa länder.

Situationen på många av de statliga barnhemmen är oacceptabel och måste förbättras. Unicef föreslår en kontrollmyndighet som kan följa upp förändringarna.

Med hänvisning till det anförda vill jag ställa följande fråga till utrikesminister Anna Lindh:

Vilka åtgärder avser statsrådet att vidta för att hjälpa de forna sovjetrepublikerna och länderna i Central- och Östeuropa att komma till rätta med fattigdomen och de ökande hälsoproblemen?

Svar på skriftlig fråga 2001/02:338 besvarad av

den 13 december

Svar på fråga 2001/02:338 om fattigdom och hälsoproblem i Central- och Östeuropa

Utrikesminister Anna Lindh

Maria Larsson har frågat mig om vilka åtgärder som avses vidtas för att hjälpa de forna sovjetrepublikerna och länderna i Central- och Östeuropa att komma till rätta med fattigdomen och de ökande hälsoproblemen.

Under drygt ett decennium har vi bevittnat ett imponerande uppbyggnadsarbete av samhällena i Central- och Östeuropa. Stora politiska och ekonomiska förändringar har ägt rum och de flesta länder är i dag demokratiska stater och väl förankrade marknadsekonomier.

Men, som Maria Larsson riktigt framhåller, breder fattigdomen ut sig alltmer trots denna positiva makroekonomiska utveckling. Ojämlikheten i inkomstfördelningen har ökat dramatiskt särskilt i de östländer som varit mindre framgångsrika i reformarbetet. Brister i de sociala skyddsnäten har därigenom blivit akuta. Spridningen av tuberkulos, hiv och aids har ökat oroväckande till följd av de sociala problemen under samhällsomvandlingen.

Alltsedan riksdagen tog beslut 1998 om en ambitionshöjning på det sociala området, har antalet insatser och också omfattningen på dessa gradvis ökat. Från och med nästa budgetår blir "social trygghet" ett eget huvudområde i Sveriges utvecklingssamarbete med Estland, Lettland, Litauen, Ryssland, Ukraina och Vitryssland.

Genom Sida genomförs viktiga sociala samarbetsprojekt i flertalet av dessa länder. Det handlar om systemförändringar i de sociala skyddsnäten, pensions- och socialförsäkringssystemen, socialarbetarutbildning och reformering av hälso- och sjukvården. Ytterligare projekt planeras vilka kommer att genomföras under 2002.

Sverige är också en aktiv bilateral aktör utanför det direkt av öststödet prioriterade geografiska området. I de av Maria Larsson nämnda mest fattiga länderna Kirgizistan, Armenien och Moldavien görs viktiga insatser. Under förra året gjordes insatser i de två först nämnda länderna för ca 8 miljoner kronor. I Moldavien, där Sida också har ett biståndskontor, genomfördes projekt för ca 20 miljoner kronor förra året. Prioriterade områden är demokratisk utveckling, offentlig förvaltning, den sociala sektorn och ekonomiska reformer. Multilateralt via FN och Röda korset har Sverige bidragit med humanitärt bistånd till Tadzjikistan på ca 20 miljoner kronor.

Fattigdom och brister i hälsosektorn finns också på västra Balkan, inte minst i skuggan av de fruktansvärda krig som drabbat området under 90-talet. Sida är mycket aktivt och fattigdomsbekämpning, också omfattande hälsosektorn, är en av huvudprioriteterna. Bl.a. gör Sverige genom IOM:s stora satsningar för att bekämpa handel med kvinnor och barn.

I arbetet med att förbättra barns villkor används FN:s barnkonvention som riktmärke för det svenska utvecklingssamarbetet. Barnen är en självklar målgrupp och alla de insatser som genomförs på det sociala området har stor betydelse för barnens väl och ve. Riktade insatser görs också för särskilt utsatta barn; t.ex. barn på institutioner, barn med funktionshinder, flyktingbarn och minoritetsbarn, gatubarn och prostituerade barn. Insatserna omfattar bl.a. reform av lagstiftning, institutionell utveckling t.ex. barnombudsman, avveckling av institutionsförvaring av barn, icke-diskriminering av barn med funktionshinder, drogmissbruk och ungdomsbrottslighet.

I multilaterala forum är Sverige genom sitt medlemskap i EU och FN, inte minst som en viktig bidragsgivare till Unicef, en mycket framträdande aktör vad gäller insatser såväl på det globala planet som i vårt närområde för att bekämpa fattigdom och hälsorelaterade problem.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.