Felberäkning vid bolagsskattesänkningen och underskott
Skriftlig fråga 2013/14:260 av Jakobsson, Leif (S)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2013-12-19
- Anmäld
- 2013-12-20
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Besvarad
- 2014-01-15
- Svar anmält
- 2014-01-16
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 19 december
Fråga
2013/14:260 Felberäkning vid bolagsskattesänkningen och underskott
av Leif Jakobsson (S)
till finansminister Anders Borg (M)
Ekonomistyrningsverket kom den 16 december med en dyster prognos för statens budget. Regeringens och statsrådets ekonomiska politik leder in Sverige på fel vägar. I stället för att fokusera på arbetslösheten har man prioriterat skattesänkningar som den enda vägens politik. Som en följd av detta växer underskottet i de offentliga finanserna nästa år till 87 miljarder kronor eller motsvarande 2,3 procent av bnp. Det är det största underskottet sedan överskottsmålet infördes år 2000. Ministern sänkte bolagsskatten från 26,3 procent till 22 procent från och med den 1 januari 2013. Därmed minskade bolagsskatteintäkterna med 16 miljarder. Statsrådet trodde sig kunna finansiera detta till mer än hälften genom ändrade regler som skulle begränsa avdragsrätten för interna lån. Detta skulle ge ökade inkomster med 8,8 miljarder. Vi pekade redan då på risken för överoptimism i denna siffra, farhågor som nu tycks besannas. För år 2014 blir det nya skattesänkningar, framför allt utökat jobbskatteavdrag. Det bidrar till stora underskott i offentliga sektorns finanser, framför allt 2014. Ackumulerat för åren 2012-2015 uppgår underskotten till över 200 miljarder kronor. Målet om 1 procents överskott i genomsnitt över en konjunkturcykel, överskottsmålet, nås inte under prognosperioden. Ett av Maastrichtkriterierna är att underskottet inte får överstiga 3 procent av bnp. Avståndet till den gränsen är inte betryggande stort, menar Ekonomistyrningsverket.
Genom vilka åtgärder avser finansministern att finansiera bolagsskattesänkningen och motverka det växande underskottet i de offentliga finanserna?
Svar på skriftlig fråga 2013/14:260 besvarad av Finansminister Anders Borg
den 15 januari
Svar på frågorna
2013/14:260 Felberäkning vid bolagsskattesänkningen och underskott
2013/14:261 Finansieringen av bolagsskattesänkningen
Finansminister Anders Borg
Leif Jakobsson har frågat mig genom vilka åtgärder jag avser att finansiera bolagsskattesänkningen och motverka det växande underskottet i de offentliga finanserna.
Leif Jakobsson har vidare frågat mig hur stor del av de 8,8 miljarder kronor i ökade bolagsskatteintäkter som jag räknade med i budgeten för 2013 som jag bedömer verkligen kommer in och vilken är prognosen för år 2014. Jag har valt att besvara dessa frågor i ett sammanhang.
För att skydda den svenska bolagsskattebasen mot skatteplanering med ränteavdrag införde regeringen genom budgetpropositionen för 2013 utvidgade regler för begränsningar av ränteavdrag. Regelförändringen innebär bl.a. att möjligheten att göra avdrag för ränteutgifter som främst tillkommit av skatteskäl begränsas. Begränsningen i avdragsrätten för interna lån förväntas öka skatteintäkterna med 8,8 miljarder kronor 2013. Åtgärden innebär att bolagsskattebasen breddas. Samtidigt som regeringen införde de förändrade ränteavdragsbegränsningsreglerna sänkte regeringen bolagsskattesatsen från 26,3 procent till 22 procent. En sänkning av bolagsskattesatsen stärker incitamenten för näringslivet att öka sina investeringar i Sverige, vilket leder till ökad produktivitet, högre reallöner och en högre sysselsättning.
Prognoser över skatteintäkter publiceras i vårpropositionen och budgetpropositionen. Den senaste publikationen avseende bolagsskatten publicerades i budgetpropositionen för 2014. Där uppskattades att skatteintäkterna från bolagsskatten förväntas uppgå till 97,3 miljarder kronor för 2014.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.