Finansiering av skattesänkningar
Skriftlig fråga 2009/10:858 av Eriksson, Birgitta (s)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2010-06-01
- Anmäld
- 2010-06-02
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Svar anmält
- 2010-06-14
- Besvarad
- 2010-06-14
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 1 juni
Fråga
2009/10:858 Finansiering av skattesänkningar
av Birgitta Eriksson (s)
till finansminister Anders Borg (m)
Statsrådet skickade den 28 maj ut en remiss om ytterligare skattesänkning för dem som vid beskattningsårets ingång har fyllt 65 år. Förslaget har dock redan presenterats för mer än sex veckor sedan i samband med vårpropositionen. Syftet med förslaget är att möta det massiva missnöjet från pensionärerna mot den skatteskillnad som finns mellan dem och löntagarna.
Statsrådet är dock angeläget om att skattesänkningen inte ska motverka hans och regeringens speciella uttolkning av den så kallade arbetslinjen. Därför lyfter pressmeddelandet fram självklarheten att den som arbetar mer under de aktiva åren får högre nettopension än vad han eller hon får med dagens skatteregler. Den orättvisa skatteklyftan blir dock kvar. Det ska inte löna sig att ha arbetat, bara att arbeta i dag ska vara fördelaktigt. Äldre generationers arbetsinsatser förringas.
Statsrådet föreslår att den ytterligare skattesänkningen börjar gälla den 1 januari 2011. Hur han tänkt finansiera förslaget är dock oklart eftersom regeringen inte, till skillnad från den rödgröna oppositionen, presenterat vilken politik den avser att föra 2011 och framåt. Ofinansierade löften sockras ut av de fyra enskilda regeringspartierna utan sammanhängande helhet.
Hur avser finansministern att finansiera nya skattesänkningar, bland annat den som förutskickats ska tillkomma pensionärerna?
Svar på skriftlig fråga 2009/10:858 besvarad av Finansminister Anders Borg
Svar på frågorna
2009/10:858 Finansiering av skattesänkningar
2009/10:859 Värnskatten och danska konservativas erfarenheter
2009/10:860 Skattesänkningarna och framtidens välfärd
Finansminister Anders Borg
Birgitta Eriksson har frågat mig hur jag avser att finansiera nya skattesänkningar, bland annat den kommande skattesänkningen för pensionärerna. Jag har också fått frågan, när jag avser att klargöra att ett avskaffande av värnskatten inte är aktuellt mot bakgrund av det statsfinansiella läget och framtidens välfärdsbehov. Dessutom har jag fått frågan om jag avser att avvisa ytterligare skattesänkningar för att klara framtidens välfärd eller om avsikten är att medborgarna ska betala avgift eller försäkra sig för att få tillgång till hög kvalitet på sjukvård och äldreomsorg. Jag väljer att ge ett gemensamt svar på dessa frågor.
En utgångspunkt för regeringen är att värna ordning och reda i de offentliga finanserna. Denna hållning har gjort att Sverige har klarat sina offentliga finanser mycket bra i en internationell jämförelse. En väl utformad skattepolitik är centralt för att få stabila offentliga finanser och för att uppnå regeringens mål om fler i arbete och färre utanför arbetsmarknaden. Det är också grunden för att trygga välfärden i det framtida Sverige.
Regeringen har under den innevarande mandatperioden vidtagit åtgärder för att minska det långsiktiga utanförskapet, få fler i arbete och göra det mer lönsamt för redan yrkesverksamma att öka sin arbetsinsats. En förutsättning för ytterligare skattesänkningar är fortsatt goda offentliga finanser, att fördelningseffekterna är rimliga och att kvaliteten i välfärden inte försämras. En samlad bedömning och avvägning gentemot andra möjliga reformer och dess finansiering måste därför göras även i det fortsatta budgetarbetet.
Regeringens samlade bedömning var i 2010 års ekonomiska vårproposition att det fanns ett visst ekonomiskt utrymme för reformer. Pensionärerna är en prioriterad grupp och en skattesänkning för denna grupp aviserades. Regeringens bedömning är att finanspolitiken är långsiktigt hållbar.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.