Finsk tv i Norrbotten
Skriftlig fråga 2007/08:107 av Bohlin, Sinikka (s)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2007-10-18
- Anmäld
- 2007-10-18
- Besvarad
- 2007-10-24
- Svar anmält
- 2007-10-25
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 18 oktober
Fråga
2007/08:107 Finsk tv i Norrbotten
av Sinikka Bohlin (s)
till kulturminister Lena Adelsohn Liljeroth (m)
I norra delen av Sverige finns så kallade förvaltningsområden för det finska språket, ett regionalt minoritetsområde. Finland gick över till digitala tv-sändningar den 31 augusti 2007 och i och med det försvann möjligheten för stora delar av Norrbotten att ta del av två finska tv-kanaler.
Tv som medium är viktigt som en del av minoritetspolitiken. Med hjälp av medierna kan de som tillhör minoritetsspråken inte bara ta del av utbudet utan även bevara och utveckla sitt språk.
Regeringen gav i december 2006 Sverigefinska Riksförbundet tillstånd att bedriva utsändningar under 2007. Från och med mars har sändningsområdet vidgats till utöver sändare i Stockholm att också avse sändare i Västerås och Uppsala.
Det är angeläget att regeringen har ett särskilt ansvar för det så kallade förvaltningsområdet för sverigefinnar och finska språket.
Mot bakgrund av ovanstående vill jag ställa följande fråga till kulturminister Lena Liljeroth:
Vilka åtgärder avser ministern att vidta så att befolkningen i Norrbotten har tillgång till Finlands tv-sändningar?
Svar på skriftlig fråga 2007/08:107 besvarad av Kulturminister Lena Adelsohn Liljeroth
Svar på fråga
2007/08:107 Finsk tv i Norrbotten
Kulturminister Lena Adelsohn Liljeroth
Sinikka Bohlin har frågat mig vad jag har tänkt att göra för att befolkningen i Norrbotten ska ha tillgång till Finlands tv-sändningar.
Frågan är ställd med anledning av övergången till enbart digitala sändningar i marknätet i Finland vilket enligt Sinikka Bohlin lett till att många hushåll i Norrbotten har förlorat möjligheten att ta emot sändningar från finska kanaler.
De tv-sändningar från grannländerna som traditionellt har kunnat tas emot i gränstrakterna är ofrivilliga överspillssändningar från marknätet på andra sidan gränsen. Överspillssändningar sker på samma sätt från de digitala marknäten som från de tidigare analoga. Omfattningen av överspillet kan däremot ha ändrats efter övergången. Det beror på att de digitala signalerna har andra tekniska egenskaper än analoga, men också på eventuella förändringar av nätstrukturen i samband med övergången. Det kan alltså mycket väl vara så att det finska marknätet har en lägre täckningsgrad efter övergången och därför inte lika mycket överspill just i det aktuella området. Beslutet om hur det finska marknätet ska se ut kan den svenska regeringen inte påverka.
Mellan Sverige och Finland finns också avtal om att främja tillgången till tv från grannlandet. Detta har i Sverige resulterat i att riksdagen anslår medel för att sända ut en finsk kanal fritt i marknätet i Storstockholm. I samband med övergången till digitala sändningar i Stockholm har sändningsområdet utökats till att, för samma kostnad, omfatta hela Mälardalen. Sverigefinska Riksförbundet har också fått ett större ansvar för att verka för att sändningarna sprids också i andra områden och på andra distributionsplattformar.
När det gäller det Sverigefinska tv-utbytet förs återkommande diskussioner mellan Sverige och Finland både på politisk nivå och mellan tjänstemän. På båda sidor finns en strävan att på bästa sätt använda de medel som finns tillgängliga för utbytet. Kulturdepartementet har också kontinuerlig kontakt med Sverigefinska Riksförbundet i frågan.
Jag tycker att det är angeläget att de grupper som har finska som modersmål i Sverige har tillgång till medier på det finska språket. För att garantera detta finns inte bara det Sverigefinska tv-utbytet, utan också krav på Sveriges Television och Sveriges Radio att utveckla program på minoritetsspråken, där finska intar en särställning.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.