Fler kvinnliga företagare som tandhygienister
Skriftlig fråga 2006/07:1116 av Widegren, Cecilia (m)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2007-05-03
- Anmäld
- 2007-05-04
- Besvarad
- 2007-05-09
- Svar anmält
- 2007-05-09
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 3 maj
Fråga
2006/07:1116 Fler kvinnliga företagare som tandhygienister
av Cecilia Widegren (m)
till näringsminister Maud Olofsson (c)
Sedan legitimation infördes för tandhygienister kan dessa yrkesutövare bedriva egen näringsverksamhet. Men det finns onödiga begränsningar för deras etableringar. En tandhygienist som är egenföretagare och som inte delar lokal med en tandläkare har inte rätt att inneha röntgenutrustning. Detta regleras i Statens strålskyddsinstituts föreskrifter om tillstånd att inneha och använda röntgenutrustning för odontologisk röntgendiagnostik (SSI FS 1990:2). Begränsningen sker trots att hantering av en röntgenapparat ingår i tandhygienisternas utbildning. I våra grannländer, Norge och Danmark, har tandhygienister rätt att ha röntgenapparater men inte i Sverige.
Reglerna för röntgenutrustning begränsar möjligheterna för tandhygienister att etablera sig, ensamma, utan att vara beroende av att ha en tandläkare i lokalerna. De flesta tandhygienister är kvinnor och allt fler kan se en framtid som egna företagare. Det vill säga om bara regeringen släpper den sista begränsningen – att få äga sin röntgenutrustning.
Vilka åtgärder avser näringsministern att vidta för att fler tandhygienister ska kunna verka som egna företagare genom att tillåta dem att äga sin egen röntgenutrustning?
Svar på skriftlig fråga 2006/07:1116 besvarad av Socialminister Göran Hägglund
Svar på frågorna
2006/07:1115 Förbättrad förebyggande tandvård med fler tandhygienister som egna företagare
2006/07:1116 Fler kvinnliga företagare som tandhygienister
Socialminister Göran Hägglund
Cecilia Widegren har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att se över regelverket som begränsar möjligheten för tandhygienister att bli egna företagare och därmed öka mångfalden. Hon har också frågat näringsministern vilka åtgärder hon avser att vidta för att fler tandhygienister ska kunna verka som egna företagare genom att tillåta dem att äga sin egen röntgenutrustning. Arbetet inom regeringen är så fördelat att det är jag som ska besvara båda frågorna.
Att stärka konkurrensen inom tandvården har hög prioritet för regeringen och detta bör ske bland annat genom en fortsatt stor andel privata alternativ. Det är vidare angeläget att fullt ut ta till vara den resurs som tandhygienisterna utgör i tandvården. Tandhygienisternas inriktning mot förebyggande och hälsofrämjande insatser är också ett viktigt skäl att ge denna yrkesgrupp en mer framträdande roll i tandvården.
Jag vill klarlägga att tandhygienister i Sverige har möjlighet att efter tillståndsprövning få inneha och använda röntgenutrustning, vilket redan förekommer. Enligt 20 § strålskyddslagen (1988:220) krävs tillstånd för innehav och användning av röntgenutrustning. Det är ett missförstånd att Statens Strålskyddsinstituts (SSI) föreskrifter om tillstånd att inneha och använda röntgenutrustning för odontologisk röntgendiagnostik skulle utgöra någon begränsning av användandet av röntgenutrustning. Syftet med denna författning är att underlätta för tandläkare genom att föreskriften innebär ett generellt tillstånd för den typ av röntgenutrustning som finns på praktiskt taget alla tandläkarmottagningar. Detta hindrar inte andra näringsidkare, till exempel tandhygienister, att ansöka om tillstånd.
Det är naturligtvis nödvändigt att den som innehar och använder en röntgenutrustning har den utbildning och de kunskaper som behövs, så att inte patienter och personal utsätts för onödiga risker. De tandhygienister som är yrkesverksamma i dag har allmänt sett en heterogen utbildning och det finns stora variationer mellan tandhygienistutbildningarna vid olika lärosäten när det gäller utbildningens längd och innehåll.
Regeringens ambition är att Sverige ska bli ett av världens bästa länder att starta och driva företag i. Regeringen gör en kraftfull satsning på 100 miljoner kronor under 2007 för att stärka kvinnors företagande och öka forskningen och kunskaperna om kvinnors företagande. Ett program för att främja kvinnors företagande tas nu fram, som ska bidra till att nyföretagandet bland kvinnor ökar och att fler av de företag som drivs av kvinnor växer.
Vidare har regeringen bland annat satt upp målet om att sänka företagens administrativa börda med minst 25 procent till 2010 och kapitalförsörjningen stärks bland annat genom avskaffandet av förmögenhetsskatten. Regeringen förbättrar också rådgivnings- och finansieringsmöjligheterna för små och medelstora företag samt förstärker Almis finansiering.
Regeringens ambition är också att se över vilka hinder som finns för konkurrensen på tandvårdsmarknaden och vid behov vidta åtgärder för att avskaffa onödiga begränsningar, till exempel när det gäller möjligheterna för nya vårdgivare att etablera sig som självständiga företagare.
Intressenter
Frågeställare
Ställd till
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.