Fler poliser i hela landet

Skriftlig fråga 2020/21:1338 av Jörgen Berglund (M)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2021-01-19
Överlämnad
2021-01-19
Anmäld
2021-01-20
Svarsdatum
2021-01-27
Sista svarsdatum
2021-01-27
Besvarad
2021-01-27

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

PDF

till Statsrådet Mikael Damberg (S)

 

Att det finns ett uttalat mål om fler poliser är bra, för det behövs verkligen. Samtidigt är det så att om inte mål och medel går hand i hand är det svårt att uppnå målen. Att det finns fler platser på polisutbildningen är bra, men om platserna inte fylls samtidigt som utflödet av poliser som lämnar yrket är stort blir tillväxten låg och i vissa fall negativ.

Lokalpolisområde Medelpad, som omfattar kommunerna Sundsvall, Timrå och Ånge, redovisar färre poliser i tjänst årsskiftet 2020/21 än motsvarande 2019/20. Det är mycket allvarligt och negativt för medborgarna och näringslivet. Hur många färre poliser det har blivit är inte känt, då Polismyndigheten inte vill gå ut med de siffrorna. Det kan jag förstå, men jag kan inte acceptera att det blir färre poliser. Det behövs göra mer för att vända den utvecklingen.

Moderaterna har föreslagit en mängd åtgärder för att göra polisyrket mer attraktivt för att locka fler att söka sig till yrket men också för att få fler att söka sig tillbaka. En betald och reformerad polisutbildning och en lönesatsning med upp till 3 000 kronor är två exempel som skulle bidra till att göra polisyrket mer attraktivt.

Med anledning av ovanstående vill jag fråga statsrådet Mikael Damberg:

 

Vad anser statsrådet är anledningen till att det blir färre poliser i Medelpad, och vad avser statsrådet att göra för att vända denna negativa utveckling?

Svar på skriftlig fråga 2020/21:1338 besvarad av Statsrådet Mikael Damberg (S)

Ju2020/ 00213 Justitiedepartementet Inrikesministern Till riksdagen

Svar på fråga 2020/21:1338 av Jörgen Berglund (M) Fler poliser i hela landet

Jörgen Berglund har frågat mig vad jag anser vara anledningen till att det blir färre poliser i Medelpad och vad jag avser att göra för att vända denna negativa utveckling.

Låt mig inledningsvis understryka att jag och regeringen kommer att fortsätta det intensiva arbetet med att bekämpa kriminalitet i hela landet. För att lyckas krävs bland annat en tillgänglig polis, ett starkt rättsväsende samt en ändamålsenlig lagstiftning. Utbyggnaden av Polismyndigheten är en central del i arbetet och regeringen gör en historisk satsning på myndigheten. Vid årsskiftet visade statistiken att det aldrig tidigare har funnits så många poliser och civilanställda i Polismyndigheten. Siffrorna visar också att antalet poliser ökat under 2020 i samtliga polisregioner i landet.

Polismyndigheten har ett brett och viktigt uppdrag som rör såväl brottsförebyggande som brottsbekämpande arbete. Det är Polismyndigheten som är bäst lämpad att avgöra hur resurserna ska användas och fördelas för att myndigheten ska kunna leva upp till sina åtaganden i hela landet. Under 2020 anställdes 81 nya poliser, direkt från polisutbildningen, i polisregion Nord och nettoökningen av poliser under det gångna året var 17 poliser.

Min uppfattning är att Polismyndigheten är en attraktiv arbetsgivare, vilket bevisas av att söktrycket till polisutbildningen är på rekordnivåer, att allt färre poliser slutar och att mer än var fjärde polis som har slutat har återanställts. Arbetsvillkoren för polisyrket förbättras. Sedan 2015 har polisernas genomsnittliga grundlön ökat med omkring 5 000 kronor per månad. Vidare har ingångslönerna höjts de senaste åren och andra villkor som ersättning för arbete på kvällar och nätter har ökat.

Att tilldelade resurser används på bästa sätt är en angelägen fråga för regeringen, liksom att dessa medel kommer hela landet till del. Enligt regleringsbrevet för 2021 ska Polismyndigheten fortsatt redovisa vilka åtgärder som vidtas för att säkerställa en långsiktig och tydlig polisiär närvaro i hela landet.


Stockholm den 27 december 2020


Mikael Damberg

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.