Flygbuller

Skriftlig fråga 2016/17:313 av Andreas Norlén (M)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2016-11-11
Överlämnad
2016-11-14
Anmäld
2016-11-15
Svarsdatum
2016-11-23
Sista svarsdatum
2016-11-23
Besvarad
2016-11-23

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

PDF

till Miljöminister Karolina Skog (MP)

 

Frågan om hur mycket flygbuller som ska tillåtas i anslutning till bostadsbyggnader har varit en segdragen fråga, som under en följd av år bromsat möjligheterna att bygga nya bostäder i stora delar av Linköpings innerstad.

I Linköping tillverkas och testflygs Gripenplan. När ett Gripenplan startar överstiger bullret 70 decibel inom ett stort område runt flygplanet och eftersom planet rör sig fort sprids bullret över en stor yta. Det innebär att kortvariga bullertoppar på mer än 70 decibel förekommer över stora delar av Linköpings stadskärna och kringliggande landsbygd. I flera fall på senare år har domstolar upphävt bygglov för bostäder i dessa områden (Tannefors, Bankekind med flera), med hänvisning till att riktvärdena för maximalt buller överskrids på de aktuella platserna. Byggloven har beviljats av Linköpings kommun och överklagats av Saab AB, eftersom Saab inte vill riskera att efter framtida miljötillståndsprövningar behöva begränsa sin verksamhet med hänvisning till flygbuller som överstiger riktvärdena kring nyuppförda bostäder.

Alliansregeringen gjorde en mycket viktig insats när den genom proposition 2013/14:128 Samordnad prövning av buller enligt miljöbalken och plan- och bygglagen föreslog lagändringar i både miljöbalken och plan- och bygglagen med syfte att förbättra samordningen av dessa båda lagar för att underlätta planering och byggande av bostäder i bullerutsatta miljöer. Riksdagen biföll förslagen som trädde i kraft 2015.

För att ta ytterligare ett steg mot ökad förutsebarhet och rättssäkerhet var det alliansregeringens ambition att i förordning slå fast vilka riktvärden som bör gälla vid prövningar av detaljplaner och bygglov enligt plan- och bygglagen samt vid prövning av flygplatser enligt miljöbalken. Därigenom skulle det vara slut på den normering som byggt på uttalanden i infrastrukturpropositionen från 1996 och som därefter i praktiken ristats i sten genom myndigheternas allmänna råd. I stället skulle riktvärdena regleras på ett tydligt sätt i förordning. Med den metoden skulle det stå klart vem som har ansvar för att fatta beslut om riktvärden och hur man kan fatta beslut om att ändra dem.

Den nuvarande regeringen genomförde denna ambition genom förordningen (2015:216) om trafikbuller vid bostadsbyggnader. Förordningen innehåller riktlinjer för flygbuller och kan tillämpas tillsammans med både miljöbalken och plan- och bygglagen. Alla trodde att den långvariga striden nu var över. Både Saab och Linköpings kommun gladdes över att den onödiga konflikten mellan flyget och staden hade lösts. Då hade man dock inte räknat med Naturvårdsverket.

Det har nämligen visat sig i ett remissförfarande angående Naturvårdsverkets förslag till allmänna råd om flygbuller vid bostadsbyggnader att Naturvårdsverket har för avsikt att kräva mer långtgående begränsningar av flygbuller än trafikbullerförordningen gör.

I förordningen (2015:216) om trafikbuller vid bostadsbyggnader anges att flygbuller inte bör överskrida 55 dBA FBN och 70 dBA maximal ljudnivå samt att om maximalnivån 70 dBA ändå överskrids så bör nivån inte överskridas mer än 16 gånger mellan kl. 06.00 och kl. 22.00 och 3 gånger mellan kl. 22.00 och kl. 06.00. I de allmänna råden anges dock att avsteg från ljudnivåerna 55 dBA FBN och 70 dBA endast bör övervägas om det finns synnerliga skäl. Det är anmärkningsvärt att en myndighet på ett så flagrant sätt försöker ställa högre krav än vad som uttryckligen framgår av regeringens förordning och att myndigheten därmed försöker undergräva den lösning på flygbullerproblemet som riksdagen och regeringen har beslutat om. Det tyder på att myndigheten inte respekterar den normhierarki som gäller i Sverige och som i det här fallet innebär att regeringens förordningar är överordnade myndigheternas föreskrifter och allmänna råd.

Mot bakgrund av detta vill jag ställa följande fråga till miljöminister Karolina Skog:

 

Vad tänker miljöministern göra åt den diskrepans som råder mellan regeringens förordning och Naturvårdsverkets förslag till allmänna råd angående flygbuller?

Svar på skriftlig fråga 2016/17:313 besvarad av Miljöminister Karolina Skog (MP)

Dnr M2016/02669/Me

Miljö- och energidepartementet

Miljöministern

Till riksdagen

Svar på fråga 2016/17:313 av Andreas Norlén (M) Flygbuller

Anders Norlén har frågat mig om vad jag tänker göra åt den diskrepans som råder mellan förordningen (2015:216) om trafikbuller vid bostadsbyggnader och Naturvårdsverkets förslag till allmänna råd angående flygbuller.

Enligt förordningen (2012:989) med instruktion för Naturvårdsverket har myndigheten dels ett övergripande ansvar i frågor om omgivningsbuller, dels ett ansvar för att särskilt vägleda miljö- och tillsynsarbetet i förhållande till andra myndigheter.

Riktvärden för buller från flygplatser regleras i förordningen (2015:216) om trafikbuller vid bostadsbyggnader. Naturvårdsverket har nyligen tagit fram ett utkast till allmänna råd om riktvärden för flygtrafikbuller och om tillståndsprövning av flygplatser och skickat detta utkast på remiss. Remisstiden för detta förslag gick ut den 15 november 2016. Inga allmänna råd i frågan har således ännu antagits av Naturvårdsverket.

Jag vill framhålla att Naturvårdsverkets allmänna råd inte är bindande. De ger endast generella rekommendationer om hur myndigheten anser att ett visst regelverk bör tillämpas. Naturvårdsverket kan således inte besluta om allmänna råd som ur ett rättsligt perspektiv inskränker tillämpningen av en förordning.

Jag är således övertygad om att Naturvårdsverket kommer att agera på ett ansvarsfullt sätt i det fortsatta beredningsarbetet av de allmänna råden om flygbuller.

Stockholm den 23 november 2016

Karolina Skog

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.