flyktingar från Kosovo

Skriftlig fråga 1998/99:574 av Ek, Lena (c)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
1999-04-23
Anmäld
1999-05-04
Besvarad
1999-05-06

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

Fråga 1998/99:574 av Lena Ek (c) till statsrådet Lars-Erik Lövdén om flyktingar från Kosovo

den 23 april

 

Det är viktigt att Sverige tar sitt ansvar vid mottagandet av flyktingar från Kosovo. Med största sannolikhet är behovet av sjukvård, inte minst psykiatrisk sådan, stort hos de flyktingar som kommer.

Jag vill därför fråga statsrådet:

 

Avser statsrådet att tillse att landstingen/regionerna, såsom hälso- och sjukvårdsansvariga ges resurser för att finansiera det ökade behovet?

 

 

Svar på skriftlig fråga 1998/99:574 besvarad av

Svar på fråga 1998/99:574 om flyktingar från Kosovo
    Statsrådet Pierre Schori

den 6 maj

 

Lena Ek har frågat statsrådet Lars-Erik Lövdén om han avser att tillse att landstingen och eller regionerna ges resurser för att finansiera det ökade behovet av sjukvård, inte minst psykiatriskt sådant, hos flyktingar som kommer från Kosovo. Arbetet inom regeringen är så fördelat att det är jag som skall svara på frågan.

Jag vill börja med att redogöra för den ordning som kommer att gälla för sjukvård till de flyktingar som fördrivits från provinsen Kosovo, som befinner sig i dess närområde och som enligt ett särskilt regeringsbeslut överförs till Sverige.

Landstingen är sedan den 1 januari 1997 ansvariga för att asylsökande m.fl. erhåller akut vård och tandvård samt vård och tandvård som inte kan anstå. Därutöver ges viss annan vård, exempelvis mödra- och förlossningsvård. Barn som inte fyllt 18 år har rätt till hälso- och sjukvård enligt samma principer som alla andra barn vilka är bosatta i landet. För denna vård lämnar staten ersättning till landstingen, huvudsakligen i form av en schabloniserad ersättning per asylsökande vars storlek är åldersdifferentierad. Schablonersättningen skall i princip täcka all den vård som den enskilde normalt kan behöva. För vård som överstiger 50 000 kr för en vårdkontakt lämnar staten särskild ersättning.

Jag vill i detta sammanhang också erinra om att riksdagen tidigare anvisat 50 miljoner kronor för att stimulera insatser för förbättrad rehabilitering inom landet för människor som utsatts för tortyr, hållits i fångenskap i koncentrationsläger eller drabbats av visst annat massivt extremt övervåld. Pengarna har främst använts för tillämpad forskning, metodutveckling, dokumentation och kvalitetssäkring inom området. Även Statens invandrarverk har under de senaste åren lämnat projektmedel till landstingen för att stimulera utvecklingen av den psykiatriska vården för asylsökande och flyktingar. Kunskapsspridning har skett genom dokumentation och konferenser. Behovet av psykiatrisk vård till asylsökande och flyktingar har även uppmärksammats vid möte mellan Utrikesdepartementet och företrädare för olika vårdgivare.

Regeringen beslutade den 27 augusti 1998 att tillsätta en arbetsgrupp med uppgift att följa upp överenskommelsen den 13 juni 1996 mellan staten och Landstingsförbundet om sjukvård för asylsökande m.fl. En del av denna uppföljning skall svara på frågan huruvida statens ersättningar täcker landstingens kostnader för akut vård och vård som inte kan anstå för de asylsökande som hittills legat till grund för den statliga ersättningen. Arbetsgruppen har preliminärt gjort den bedömningen, med hänsyn tagen till den osäkerhet som framkommit av kostnadsredovisningen, att den statliga ersättningen i form av schablonersättning till landstingen för sjukvård till asylsökande m.fl. täckt landstingens kostnader på ett nationellt plan. Inom ramen för arbetsgruppens arbete har även lämnats ett uppdrag till Socialstyrelsen att följa upp innehåll och omfattning av den vård som landstinget åtagit sig att ge till asylsökande m.fl. Uppdraget skall redovisas under maj månad. Alltför kort tid har emellertid gått sedan nuvarande ersättningssystem för sjukvård till asylsökande m.fl. infördes för att redovisningen skall kunna ge en rättvisande bild. Regeringen har därför den 22 april 1998 beslutat att arbetsgruppen skall erhålla förlängd tid t.o.m. januari månad år 2000.

I avvaktan på kommande kostnadsuppföljningar har jag för närvarande inte för avsikt att föreslå några ytterligare medel utöver den statliga ersättningen som redan lämnas till landstingen för sjukvård till asylsökande m.fl.

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.