Flytt av jobb utomlands
Skriftlig fråga 2013/14:484 av Karlsson, Anders (S)
Frågan är besvarad
Händelser
- Anmäld
- 2014-03-12
- Inlämnad
- 2014-03-12
- Svar anmält
- 2014-03-19
- Besvarad
- 2014-03-19
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 12 mars
Fråga
2013/14:484 Flytt av jobb utomlands
av Anders Karlsson (S)
till näringsminister Annie Lööf (C)
I ett pressmeddelande i november 2006 beskrev Statistiska centralbyrån flytten av jobb utomlands under åren 2002–2004. I genomsnitt hade 2 800 personer per år i industrin varslats på grund av flytt av produktion utomlands. Detta motsvarar 0,4 procent av industrisysselsättningen eller ungefär ett jobb av 250. Mer än hälften av varslen har lagts för flytt av produktion till låglöneländer. Bland låglöneländerna var flytt till Kina den vanligaste utflyttningen, och andra viktiga stater som utflyttning skedde till låg i närområdet: Polen, Estland, Lettland och Litauen. Hela 54 procent av varslen på grund av flytt av produktionen utomlands skedde i utlandsägda företag. Motsvarande tal för svenskägda internationella företag var 38 procent.
El‑, elektronik- och optikbranschen var en av tre branscher som drabbats hårdast under 2002–2004 då det gäller flytt utomlands. Andra branscher med uppgifter i samma nivå var textil och beklädnad samt gummi- och plastvaruindustrin. Den region som drabbats hårdast då industriproduktionen flyttat utomlands var Småland med öarna, det vill säga Öland och Gotland. Här motsvarar det genomsnittliga årliga antalet varsel 0,7 procent av sysselsättningen.
Fråga:
Vilken omfattning har utlandsflytten haft 2006–2013, och genom vilka åtgärder har ministern försökt att motverka den?
Svar på skriftlig fråga 2013/14:484 besvarad av Näringsminister Annie Lööf
den 19 mars
Svar på fråga
2013/14:484 Flytt av jobb utomlands
Näringsminister Annie Lööf
Anders Karlsson har frågat mig vilken omfattning utlandsflytten har haft 2006-2013 och genom vilka åtgärder jag försökt motverka den.
Anders Karlsson refererar i sin fråga till siffror från en fördjupningsrapport som berör perioden 2002-2004, om att 0,4 procent av sysselsatta inom industrin då varslades på grund av flytt av produktion utomlands. Den statistik för varsel som Arbetsförmedlingen publicerarinnehåller inte information om skälen. I dagsläget finns ingen motsvarande rapport, dock finns det ingen anledning att tro att vi sedan dess haft en eskalerande utveckling av utlokalisering av produktion.
Sverige har ett dynamiskt näringsliv, då sker det ständigt en omflyttning av produktion mellan sektorer, regioner och också mellan länder. Samtidigt som vi ser att det sker en viss utlokalisering av industriproduktion i Sverige kan vi konstatera att det också sker ett internationellt inflöde av arbetstillfällen till Sverige, bl.a. genom etablering av utländska företag och utländska investeringar i svenska företag.
År 2012 fanns det över 640 000 anställda i utlandsägda företag i Sverige och den siffran har ökat långsamt men stadigt under senare år. År 2011 hade svenska koncerner som också var verksamma utomlands över 1,7 miljoner anställda, varav över 500 000 arbetade i Sverige. Även i dessa företag har sysselsättningen ökat under senare år.
Entreprenörskap är en katalysator för utveckling och omställning, och ett gott företagsklimat bidrar till en god omställningsförmåga och utvecklingsförutsättningar hos alla de företag som tillsammans utgör det svenska näringslivet. Inom näringspolitiken har regeringen tagit och tar löpande en stor mängd initiativ i syfte att stärka företagsklimatet och där med svenska företags konkurrenskraft inom alla branscher och regioner såväl som vår attraktionskraft för internationella investeringar och etableringar.
För att den svenska ekonomin även fortsättningsvis ska ha goda förutsättningar att möta utmaningar till följd av en globaliserad ekonomi, har regeringen den här mandatperioden satsat på en rad reformer. Det handlar bl.a. om reformer för att Sverige ska öka möjligheterna att driva företag och stärka svensk konkurrenskraft, till exempel genom en sänkning av bolagsskatten, förenklingar för företagen och införandet av ett investeraravdrag, men också insatser för att Sverige ska ha en välutbildad arbetskraft. Regeringen har också presenterat såväl en forsknings- och innovationsproposition som en infrastrukturproposition med avsevärda resursförstärkningar. Samtliga dessa insatser stimulerar jobb och företagande runt om i Sverige.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.