FN-omröstning om eldupphör

Skriftlig fråga 2023/24:222 av Markus Wiechel (SD)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2023-11-07
Överlämnad
2023-11-07
Anmäld
2023-11-08
Svarsdatum
2023-11-15
Sista svarsdatum
2023-11-15
Besvarad
2023-11-15

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

PDF

till Utrikesminister Tobias Billström (M)

 

De allra flesta vanliga människor vill naturligtvis förespråka vapenvila och fred snarare än våldsamheter. De allra flesta förstår dock också att det inte är så enkelt som att säga att två partier som befinner sig i krig mot varandra bara ska lägga ned vapnen. Skälet till att det i dag råder krig i Israel är att terrorgruppen Hamas valde att genomföra den klart blodigaste attacken mot civila i Israels 75-åriga historia den 7 oktober. Det var en attack som inte bara kostade människoliv, utan även präglades av en brutalitet mot oskyldiga människor som vi sällan skådat. Barn, kvinnor, män och äldre med olika bakgrund slaktades kallblodigt, varav flera med spår av sadistisk tortyr. Den grymhet som de hundratals israeler som kidnappats utsätts för är därtill ofattbar.

Det råder således inte någon tvekan om att Israel har all rätt att försvara sig mot de barbarer som ligger bakom denna attack. Därför är det också glädjande att utrikesministern så tydligt klargjorde Israels fundamentala rätt till självförsvar och att deras svar har varit proportioneligt. För flera av oss blev det dock en aning märkligt att senare läsa att Sverige lade ned sin röst under den FN-omröstning som skedde fredagen den 27 oktober.

I omröstningen krävde FN:s generalförsamling en vapenvila mellan Israel och terroristorganisationen Hamas. Resolutionen som låg till grund för omröstningen hade utarbetats av arabstaterna och är inte någon bindande resolution, även om den har betydande politisk tyngd. Det är inte någon hemlighet att terrorgruppen Hamas mål är att förinta staten Israel. Vidare står det klart att det inte skulle finnas någon konflikt om bara Hamas lade ned sina vapen. Om i stället Israel hade lagt ned sina vapen hade dess befolkning slaktats.

Att lägga ned sin röst vid FN-omröstningen om eldupphör i denna stund kan då rimligtvis inte innebära att man står upp för Israels rätt att försvara sig. 

Mot bakgrund av detta önskas utrikesminister Tobias Billström svara på följande fråga:

 

Vilka skäl ligger till grund för att Sverige lade ned sin röst under omröstningen i FN:s generalförsamling den 27 oktober?

Svar på skriftlig fråga 2023/24:222 besvarad av Utrikesminister Tobias Billström (M)

UD2023/ 15668 Utrikesdepartementet Utrikesministern Till riksdagen

Svar på fråga 2023/24:222 av Markus Wiechel (SD)
FN-omröstning om eldupphör

Markus Wiechel har frågat mig om vilka skäl som ligger till grund för att Sverige lade ned sin röst under omröstningen i FN:s generalförsamling den 27 oktober.

Regeringen har sedan den 7 oktober konsekvent hävdat Israels rätt att försvara sig mot terroristorganisationen Hamas fruktansvärda attacker, samt att Israels legitima respons bör ske i enlighet med den internationella humanitära rätten.

Den resolution om humanitär vapenvila som antogs i FN:s generalförsamling den 27 oktober innehöll bland annat referenser till den humanitära situationen i Gaza som Sverige och EU kunde ställa sig bakom, men den saknade både ett tydligt fördömande av Hamas terroristattacker mot Israel och en hänvisning till Israels rätt att försvara sig. Detta bidrog till att Sverige valde att avstå från att stödja resolutionen, tillsammans med en majoritet av EU:s medlemsstater.

Sverige och samtliga medlemsstater i EU, samt även USA, Storbritannien, Norge och Island, röstade däremot för ett tilläggsförslag från Kanada till resolutionen. Tilläggsförslaget, som fördömde Hamas terroristattacker och krävde ett omedelbart frigivande av gisslan, antogs dock inte.

Stockholm den 15 november 2023

Tobias Billström – –

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.