Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

FN:s barnrättskommittés kritik mot Sverige

Skriftlig fråga 2004/05:1543 av Ångström, Lars (mp)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2005-04-29
Anmäld
2005-04-29
Besvarad
2005-05-04
Svar anmält
2005-05-09

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 29 april

Fråga 2004/05:1543

 av Lars Ångström (mp) till statsrådet Ibrahim Baylan om FN:s barnrättskommittés kritik mot Sverige

Sverige är ett av 193 länder som skrivit under barnkonventionen. Vart femte år lämnar varje medlemsland in en rapport för granskning av FN:s barnrättskommitté. I januari kom kommitténs synpunkter på Sveriges arbete med barns rättigheter, och kritiken är svidande.

Barnrättskommittén anser att rapporterna om ökad rasism i många skolor, och att unga rekryteras av nazistorganisationer redan vid 13 års ålder, är mycket allvarliga. Rasism och främlingsfientlighet måste motarbetas tydligare. I nästa rapport vill barnrättskommittén veta vilka åtgärder som genomförts för att följa upp handlingsprogrammet som antogs vid Världskonferensen mot rasism och främlingsfientlighet 2001.

Trakasserier och mobbning pågår fortfarande i hög utsträckning, och regler för att motverka detta måste implementeras i högre utsträckning än i dag. Mobbning av handikappade barn och barn med utländsk härkomst behöver särskild uppmärksamhet enligt barnrättskommittén.

Mot bakgrund av uppgifterna i dokumentet Concluding Observations of the Committee on the Rights of the Child vill jag fråga skolministern vilka åtgärder han avser att vidta för att Sverige i fortsättningen ska leva upp till barnkonventionen.

Svar på skriftlig fråga 2004/05:1543 besvarad av

den 4 maj

Svar på frågorna 2004/05:1534, 1539, 1543 och 1545 om FN:s barnrättskommittés kritik mot Sverige

Socialminister Berit Andnor

Lars Ångström har frågat mig, justitieministern, migrationsministern samt skolministern vilka åtgärder vi avser att vidta för att Sverige i fortsättningen ska leva upp till barnkonventionen utan kritik från FN:s barnrättskommitté. Som statsråd med det övergripande ansvaret för barnpolitiken svarar jag på dessa frågor.

Barnen och deras livsvillkor utgör en av regeringens främsta prioriteringar. Barn och unga har det generellt sett bra i Sverige och internationella jämförelser visar otvetydigt att det är så. De två landrapportörer inom barnrättskommittén har uppskattat att Sverige är ledande inom världssamfundet när det gäller att göra verklighet av rättigheterna i barnkonventionen. "Vi får gratulera barnen i Sverige för sättet att få sina rättigheter tillgodosedda", har en av dessa rapportörer sagt i sitt slutanförande i Genève. Det handlar således inte om någon "svidande kritik" som har riktats mot Sverige.

Barnrättskommitténs slutsatser och rekommendationer uppmärksammar och innebär ett erkännande av Sveriges insatser på flera områden. Rekommendationerna bekräftar också våra egna strategiska inriktningar och prioriteringar samt de övergripande bekymmer som vi har när det gäller att i alla lägen leva upp till barnkonventionen. Även om Sverige har nått långt i den processen är vi väl medvetna att vi behöver blir ännu bättre. Därför ser vi rekommendationerna från barnkommittén som ett värdefullt stöd och vägledning i vårt fortsatta arbete.

Att genomföra barnkonventionen är en process som ständigt pågår och vars instrument ständigt måste anpassas till samhällsutvecklingen. Det arbetet är i full gång. Regeringen förbereder exempelvis lagstiftning som motverkar diskriminering, mobbning och trakasserier i skolan, oavsett på vilka grunder dessa sker. Ensamma barn som kommer till Sverige och söker uppehållstillstånd här ska skyndsamt få en god man som träder i både barnets förmyndares och vårdnadshavares ställe. Dessutom ska Migrationsverkets rutiner och samverkan med andra aktörer förbättras. Den straffrättsliga lagstiftningen gällande barnpornografi ska ses över i syfte att stärka barnets skydd mot kränkning vid barnpornografibrott. Kunskapen om barnkonventionen hos bland andra domare, polis och åklagare ska förbättras. De problem som drabbar våra barn i form av psykisk ohälsa, övervikt och fetma ska effektivt motverkas och vi ska bli bättre på att motarbeta skadliga effekter av Internet, data- och tv-spel.

De rekommendationer som Sverige har fått från barnrättskommittén är nu föremål för beredning inom Regeringskansliet. Under våren 2006 kommer regeringen i en skrivelse till riksdagen om den samlade barnpolitiken dessutom redovisa de insatserna som har gjorts med anledning av barnrättskommitténs rekommendationer.

Att göra verklighet av barnkonventionen handlar i praktiken om att hitta de lämpligaste instrumenten, arbetsmetoderna och lösningarna för att barnets rättigheter ska få fullt genomslag inom alla områden och för varje enskilt barn. Det handlar med andra ord inte bara om regeringens arbete. Kommunerna och landstingen samt de statliga myndigheterna är viktiga aktörer i arbetet för att leva upp till barnkonventionens normer och visioner. Regeringen är givetvis angelägen att de får det stöd de behöver. Jag kan i det sammanhanget lyfta fram Barnombudsmannens insatser för att stödja kommunerna och landstingen samt arbetet som pågår inom Regeringskansliet med att ta fram indikatorer som ska kunna användas för att mäta resultaten och effekterna av arbetet med barnkonventionen.

Regeringen är väl medveten om att det är en mödosam uppgift att se till att varje enskilt barn har sina rättigheter tillgodosedda @ ett arbete som vi aldrig får slå oss till ro med. Därför ser vi fram emot att även i framtiden ha en konstruktiv dialog med barnrättskommittén och använda deras vägledning för att förbättra våra barns livsvillkor.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.