Föräldraalienation

Skriftlig fråga 2023/24:535 av Runar Filper (SD)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2024-01-25
Överlämnad
2024-01-29
Anmäld
2024-01-30
Svarsdatum
2024-02-07
Sista svarsdatum
2024-02-07
Besvarad
2024-02-07

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

PDF

till Justitieminister Gunnar Strömmer (M)

 

Vid vårdnads- och umgängestvister är det inte ovanligt att föräldrar påverkar barnets inställning till den andra föräldern negativt och att barnet som känner sig satt under press och kanske hamnat i en beroendeställning till boendeföräldern därför säger saker om den andra föräldern som barnet känner förväntas från till exempel boendeföräldern.

Att föräldrar använder påverkan för att nå framgång i en vårdnadstvist eller efter att en dom avgjorts förskjuter den andra föräldern från ett barn, och det drabbar både mammor och pappor men framför allt barnet. Det leder till att barnet måste förtränga sin kärlek och vilja att träffa den andra föräldern samt andra närstående personer.

Att avskiljas från en förälder är ett trauma för ett barn, vilket inte bara påverkar barnets psykiska hälsa utan också den fysiska. Barn som avskilts från sina föräldrar har visat sig vara mer självmordsbenägna och få sämre skolresultat med ökad risk att hamna i kriminalitet och drogberoende.

De konfliktdrivande lagar och regler som finns i dag är oroande; unga barn involveras i vårdnadstvister i kombination med avsaknaden av regler som ställer tydliga krav på föräldrar att främja barns rätt till en omfattande och kontinuerlig kontakt med sina båda föräldrar och nätverk. I många vårdnadstvister används barnen som vapen mot den andra föräldern.

Det mer vetenskapliga namnet på fenomenet är föräldraalienation – parental alienation, PA. Fenomenet som påverkan leder till identifierar i många fall ingen saklig grund som kan förklara barnets avoga inställning till den ena föräldern.

Socialtjänsten måste ta del av befintlig forskning som finns om föräldraalienation och den kunskap som finns bland landets experter och ideella organisationer, så att socialtjänsten får rätt verktyg för att bryta pågående föräldraalienation.

Det är med dagens instrument och instruktioner alltför lätt för en förälder att lura myndigheter och organisationer som inte sällan tar tidiga ställningstaganden för en part utan att källkritiskt granska de uppgifter som ges.

Med anledning av ovanstående vill jag därför fråga justitieminister Gunnar Strömmer följande:

 

Kommer ministern och regeringen att ta det här på allvar för att inte fler barn ska splittras från sina föräldrar på ett felaktigt sätt, och är ministern beredd att ta initiativ till att se över rättsförhållandet mellan barn och föräldrar i föräldrabalken mot bakgrund av hur familjerättsliga ärenden hanteras?

Svar på skriftlig fråga 2023/24:535 besvarad av Justitieminister Gunnar Strömmer (M)

Svar på fråga 2023/24:535 Föräldraalienation

till Justitieminister Gunnar Strömmer (M)

 

Svar på fråga 2023/24:535 av Runar Filper (SD)
Föräldraalienation

Runar Filper har frågat mig om jag och regeringen kommer att ta föräldraalienation på allvar för att inte fler barn ska splittras från sina föräldrar på ett felaktigt sätt, och om jag är beredd att ta initiativ till att se över rättsförhållandet mellan barn och föräldrar i föräldrabalken mot bakgrund av hur familjerättsliga ärenden hanteras.  

Vid alla beslut om vårdnad, boende och umgänge är det barnets bästa som är avgörande. Även vid verkställighet av sådana beslut ska barnets bästa komma i främsta rummet. Som utgångspunkt är det i de flesta fall bäst för barnet att båda föräldrarna är delaktiga i barnets förhållanden och tar ansvar för barnet. Så är dock inte alltid fallet.  

Det är en självklarhet för mig och denna regering att barn ska skyddas från alla former av våld och andra kränkningar. På familjerättens område pågår nu ett intensivt arbete i Regeringskansliet med att bereda åtgärder som kan stärka barns rätt till en trygg uppväxt, fri från våld, med avstamp i de förslag som har lämnats i betänkandet Tryggare hem för barn (SOU 2022:71). I betänkandet föreslås det bl.a. att det ska tydliggöras att bedömningen av barnets bästa är en helhetsbedömning av alla omständigheter som är aktuella för det enskilda barnet, med ett tydligare fokus på risken för att barnet far illa.

Föräldrar som har en vårdnadstvist har ett ansvar att se till att barnet inte hamnar i kläm eller utsätts för otillbörliga påtryckningar. Vid bedömningen av barnets bästa ska hänsyn alltid tas till barnets vilja med beaktande av barnets ålder och mognad. Att ett barn har rätt att framföra sina åsikter innebär inte att barnet ska tvingas att välja mellan sina föräldrar.

Jag och regeringen kommer även fortsättningsvis att prioritera barnets rättigheter genom att utveckla den familjerättsliga lagstiftningen, med särskilt fokus på att stärka skyddet för barn och garantera deras rätt till en trygg uppväxt. En proposition utifrån det nämnda betänkandet planeras till september i år.

Stockholm den 7 februari 2024

 

Gunnar Strömmer

 

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.