Förändringar av IB-elevers betyg
Skriftlig fråga 2016/17:490 av Birgitta Ohlsson (L)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2016-12-09
- Överlämnad
- 2016-12-12
- Anmäld
- 2016-12-13
- Svarsdatum
- 2016-12-27
- Sista svarsdatum
- 2016-12-27
- Besvarad
- 2016-12-27
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Statsrådet Helene Hellmark Knutsson (S)
Nyligen beslutade UHR om förändringar för svenska IB-elevers betyg. IB har en sjugradig betygsskala och en maxpoäng på 45. Totalt 2 av 1 330 IB-elever – mindre än en procent – fick förra året betyget 45. Med de ändringar som UHR beslutat om krävs minst 44 poäng för att få motsvarande 20,0 när man söker till svenska högskolor. Tidigare krävdes 40 poäng för samma resultat. Detta gör det alltså mycket svårare för IB-elever.
UHR vill med denna ändring åtgärda den ojämlikhet som uppstått efter att den svenska gymnasieskolans betygsskala ändrades. UHR framhäver att IB-elever och svenska elever från naturvetenskapliga programmet länge följt varandra när det gäller resultat. När den svenska betygsskalan ändrades, från IG–MVG till A–F, uppstod här ett gap. Det är detta UHR vill justera.
Men försämringen av de svenska betygen blottar i själva verket det kunskapsgap som också förut fanns mellan IB och det svenska gymnasiet. Detta gap gömdes tidigare av de oprecisa svenska betygen, där ett starkt och ett svagt MVG kunde skilja sig mycket, samtidigt som det gav samma poäng i slutbetyget. Eftersom IB har en sjugradig betygsskala har systemen nu blivit mer lika.
UHR anger som sin utgångspunkt att en lika stor andel IB-elever som elever i den svenska gymnasieskolan ska nå högsta möjliga meritvärde. Det är ett mycket oroväckande resonemang. I Sverige ska utgångspunkten vara meritokratisk – varje prestation ska bedömas oberoende av vilken skola hen gått i. Varje individ ska ges lika möjligheter, inte samma utfall.
Med anledning av detta vill jag fråga statsrådet Helene Hellmark Knutsson:
Vilka åtgärder avser statsrådet att vidta med anledning av UHR:s nya tolkning av IB-elevernas betygsvärde som ändrar IB-elevernas förutsättningar att söka in på svenska högskolor och universitet?
Svar på skriftlig fråga 2016/17:490 besvarad av Statsrådet Helene Hellmark Knutsson (S)
Dnr U2016/05475/UH | ||
Utbildningsdepartementet |
Ministern för högre utbildning och forskning |
Till riksdagen
Svar på fråga 2016/17:490 av Birgitta Ohlsson (L) Förändringar av IB-elevers betyg
Birgitta Ohlsson har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta med anledning av Universitets- och högskolerådets (UHR:s) nya tolkning av IB-elevers betygsvärde som ändrar IB-elevernas förutsättningar att söka in på svenska högskolor och universitet.
I likhet med vad jag svarat på ett antal skriftliga frågor den senaste tiden vill jag inledningsvis slå fast att jag inte har anledning att misstro UHR:s sätt att genomföra sitt uppdrag. UHR är en självständig myndighet med ett bemyndigande i högskoleförordningen att meddela föreskrifter om meritvärdering av betyg. I uppdraget ligger att så långt som möjligt se till att olika grupper av sökande till högskolan konkurrerar på likvärdiga villkor. UHR har remitterat ett förslag till nya föreskrifter om värdering av utländska betyg, tagit hänsyn till remissynpunkter och därefter har myndighetens styrelse fattat ett beslut. Jag har utifrån detta inte för avsikt att vidta några åtgärder för att ändra myndighetens uppdrag eller för att ändra ansvarsfördelningen mellan myndigheten och regeringen i det här avseendet.
Utländska betyg, inklusive betyg från IB-utbildning, har hittills värderats i förhållande till betygsfördelningen i den tidigare gymnasieskolan, men har inför antagningen till höstterminen 2017 justerats till betygssättningen i den nya gymnasieskolan.
Birgitta Ohlsson och övriga riksdagsledamöter som den senaste tiden har ställt frågor om utländska betyg verkar antyda att det finns en innehållsmässig skillnad mellan olika gymnasiala utbildningar som motiverar en mer generös värdering av vissa betyg. Det finns betydande skillnader mellan olika länders utbildningssystem, och det kan mycket väl vara så att utbildningen i ett land eller system till viss del är bättre än den i ett annat land. För att konkurrensen mellan olika grupper av sökande ska vara så likvärdig som möjligt måste dock värderingen av utländska betyg ske på sakliga grunder. Det är viktigt att betona detta. Jag har svårt att se att värderingen skulle kunna baseras på uppfattningen att en viss utbildning är bättre än en annan. En mer generös värdering av vissa betyg grundat på sådana faktorer skulle missgynna övriga grupper vid konkurrensen om populära högskoleutbildningar, inte minst sökande med betyg från den svenska gymnasieskolan. Detta vore inte förenligt med strävan efter konkurrens på likvärdiga villkor.
Stockholm den 21 december 2016
Helene Hellmark Knutsson
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.