förarbevis för terrängskoter
Skriftlig fråga 2001/02:742 av Bolander, Lennart (m)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2002-02-14
- Anmäld
- 2002-02-19
- Besvarad
- 2002-02-20
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 14 februari
Fråga 2001/02:742
av Lennart Bolander (m) till justitieminister Thomas Bodström om förarbevis för terrängskoterI dag krävs det förarbevis för att få köra terrängskoter (körkortslagen 3 §). Dessa bestämmelser finns i lagen (1999:877) om förarbevis för moped klass 1 och terrängskoter. I en fotnot till KKL 3 § framgår att körkort eller traktorkort som utfärdats före lagens ikraftträdande ger fortsatt rätt att köra terrängskoter. Detta gäller även när ett sådant körkort förnyas eller ett nytt körkort utfärdas på grund av ändrad behörighet.
Om däremot någon förlorat sitt körkort på grund av brott, exempelvis hastighetsöverträdelse med återtagande av körkort, så är vederbörande tvungen att skaffa sig ett förarbevis för terrängskoter.
Eftersom man inte behöver göra nytt förarprov för personbil, lastbil, buss etc. efter en körkortsindragning finner jag det mycket märkligt och ologiskt att detsamma inte gäller för förarbevis för terrängskoter. Det saknas konsekvens i lagstiftningen i detta avseende.
Vilka åtgärder avser justitieministern att vidta så att denna inkonsekvens undanröjes?
Svar på skriftlig fråga 2001/02:742 besvarad av
Svar på fråga 2001/02:742 om förarbevis för terrängskoter
Näringsminister Björn Rosengren
Lennart Bolander har frågat justitieministern vilka åtgärder han tänker vidta för att undanröja det ologiska förhållandet att den som efter en körkortsåterkallelse får ett nytt körkort utan uppkörning inte återfår sin rätt att köra terrängskoter. Ansvarsfördelningen inom regeringen är sådan att det är jag som ska svara på frågan.
Riksdagen beslutade hösten 1999 lagen om förarbevis för moped klass I och för terrängskoter. Genom lagen infördes krav på särskilt förarbevis för att få köra dessa fordon. Motiven för de skärpta kraven för att få framföra terrängskoter var bl.a. att förebygga olyckor och stärka omsorgen om miljön. Att till lagens ikraftträdande den 1 januari 2000 ställa krav på förarbevis för alla som sedan tidigare varit berättigade att köra terrängskoter skulle ha inneburit stora praktiska svårigheter. Bl.a. mot denna bakgrund infördes den övergångsbestämmelse till körkortslagen som Lennart Bolander talar om. Bestämmelsen innebär att körkort som utfärdats före lagändringens ikraftträdande den 1 januari 2000 ger fortsatt rätt att köra terrängskoter. Detta gäller även då sådant körkort förnyas eller nytt körkort utfärdas på grund av ändrad behörighet. Trafikutskottet uttalade i betänkande 1999/2000:TU2 att utskottet inte hade någon erinran mot förslaget i denna del men ansåg att inte minst säkerhetsskäl talar för att så många som möjligt skaffar sig den fordonsanknutna behörigheten. Då ett nytt körkort utfärdas efter återkallelse får körkortsinnehavaren således inte tillbaka sin möjlighet att köra terrängskoter utan förarbevis, eftersom ett körkort utfärdat efter den 1 januari 2000 inte ger någon sådan rätt.
Huvudregeln är alltså att körkort inte berättigar till att köra terrängskoter. Anledningen till detta är att terrängskoterkörning så påtagligt skiljer sig från körning av vägfordon. Terrängskoterutbildningen innehåller därför moment som inte finns i körkortsutbildningen. Säkerhetsskäl talar följaktligen för att den som kör terrängskoter också bör ha utbildning för detta.
Jag vill också erinra om den möjlighet som länsstyrelsen har att, om det kan ske utan fara för trafiksäkerheten, medge att terrängskoter körs av den som inte har förarbevis om det är nödvändigt för att tillgodose behovet av transporter inom enskilds jordbruks-, skogsbruks- eller näringsverksamhet. Trots dessa undantagsmöjligheter kan övergångsbestämmelsen i något enstaka fall få mindre önskvärda konsekvenser. Skulle detta visa sig vara ett omfattande problem kan det finnas anledning att återkomma till frågan.
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.