Förbud av Hizb ut-Tahrir
Skriftlig fråga 2023/24:599 av Richard Jomshof (SD)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2024-02-13
- Överlämnad
- 2024-02-14
- Anmäld
- 2024-02-15
- Svarsdatum
- 2024-02-21
- Sista svarsdatum
- 2024-02-21
- Besvarad
- 2024-02-21
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Justitieminister Gunnar Strömmer (M)
Fredagen den 19 januari beslutade det brittiska parlamentet att terrorstämpla och förbjuda den islamistiska organisationen Hizb ut-Tahrir. Enligt inrikesminister James Cleverly kommer beslutet av att Hizb ut-Tahrir är en antisemitisk organisation som aktivt främjar och stöder terrorism. Han pekar då särskilt på att organisationen har hyllat Hamas terrorattack mot Israel den 7 oktober i fjol, där man bland annat uppmanat till heligt krig, jihad. Beslutet innebär att det nu blir förbjudet att tillhöra eller att värva medlemmar till organisationen. Den som döms för detta kommer, om brottet bedöms som allvarligt, att kunna dömas till ett fängelsestraff på uppemot 14 år.
Hizb ut-Tahrir är inte bara en islamistisk och antisemitisk organisation. Den är dessutom antidemokratisk och således mycket farlig. Här i Sverige har man bland annat varit aktiv i desinformationskampanjen mot svensk socialtjänst.
Hizb ut-Tahrir är i dag förbjuden i flera muslimska och arabiska länder. I Europa är det dock bara Tyskland som tidigare har valt att införa ett sådant förbud. Min åsikt är dock att vi bör införa ett liknande förbud här i Sverige.
Mot bakgrund av detta vill jag fråga justitieminister Gunnar Strömmer:
Kan ministern tänka sig att införa ett liknande förbud här i Sverige?
Svar på skriftlig fråga 2023/24:599 besvarad av Justitieminister Gunnar Strömmer (M)
Svar på fråga 2023/24:599 Förbud av Hizb ut-Tahrir
till Justitieminister Gunnar Strömmer (M)
Svar på fråga 2023/24:599 av Richard Jomshof (SD) Förbud av Hizb ut-Tahrir
Richard Jomshof har frågat mig om jag kan tänka mig att införa ett förbud mot organisationen Hizb ut-Tahir i Sverige, liknande de förbud som har införts i Storbritannien, Tyskland och i flera muslimska och arabiska länder.
Terrorism hotar fred och säkerhet och våra grundläggande fri- och rättigheter. Hotet är i dag mer komplext än tidigare och sedan flera år tillbaka finns även en allvarlig ideologiskt motiverad brottslighet som har bidragit till det ökade hotet mot individer och svenska intressen. Regeringen har därför på senare tid genomfört ett stort antal åtgärder för att motverka och bekämpa såväl terrorism som våldsbejakande extremism.
I januari presenterade vi en ny samlad nationell strategi mot våldsbejakande extremism och terrorism. Vidare har Brottsförebyggande rådet – inom ramen för Center mot våldsbejakande extremism (CVE) – fått i uppdrag att stärka samverkan mellan myndigheter och andra relevanta aktörer för att förebygga radikalisering och spridning av våldsbejakande extremism.
Det kriminaliserade området har också byggts ut, bland annat genom det nyligen införda brottet deltagande i en terroristorganisation som straffbelägger att delta i verksamheten i en terroristorganisation på ett sätt som är ägnat att främja, stärka eller understödja organisationen. Det har även straffbelagts att finansiera deltagande i en terroristorganisation, att offentligt uppmana och rekrytera till brottet och att resa utomlands i avsikt att begå brottet. Om en organisation är att bedöma som en terroristorganisation avgörs i det enskilda fallet.
Det demokratiska statsskicket i Sverige bygger bland annat på fri åsiktsbildning. Detta innebär inte att man har rätt att begå brott vid till exempel åsiktsyttringar. I Sverige finns ett starkt straffrättsligt skydd mot hatpropaganda som har rasistiska grunder. Det finns dock anledning att i lagstiftningen ge ännu tydligare uttryck för samhällets avståndstagande från bland annat förnekande av Förintelsen. Regeringen beslutade därför så sent som förra veckan en lagrådsremiss där det föreslås att bestämmelserna om hets mot folkgrupp i tryckfrihetsförordningen och brottsbalken förtydligas. Förslagen innebär bland annat att förnekelse av Förintelsen och vissa andra internationella brott uttryckligen kriminaliseras och att det av lagtexten uttryckligen ska framgå att regleringen omfattar uppmaning till våld.
Desinformation och antidemokratiska narrativ kan vara skadligt men är inte alltid olagligt och detta behöver beaktas i det förebyggande arbetet. Regeringen har vidtagit flera åtgärder för att motverka desinformation som sprids om svensk socialtjänst, bland annat genom ett uppdrag till Myndigheten för psykologiskt försvar att stärka förmågan att motstå otillbörlig informationspåverkan mot socialtjänsten och ett förstärkt uppdrag till Socialstyrelsen att motverka ryktesspridning och desinformation om socialtjänsten.
Jag och regeringen tar starkt avstånd från all antisemitisk retorik och alla hyllningar av Hamas attack den 7 oktober. Arbetet med att bekämpa våldsbejakande extremism, terrorism och antisemitism är högt prioriterat. Vi följer utvecklingen och kommer att fortsätta det intensiva arbetet med dessa frågor.
Stockholm den 21 februari 2024
Gunnar Strömmer
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.