Förbud mot varghälsningen
Skriftlig fråga 2023/24:229 av Erik Hellsborn (SD)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2023-11-08
- Överlämnad
- 2023-11-09
- Anmäld
- 2023-11-10
- Svarsdatum
- 2023-11-15
- Sista svarsdatum
- 2023-11-15
- Besvarad
- 2023-11-15
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Justitieminister Gunnar Strömmer (M)
I dag kan den som gör en så kallad Hitlerhälsning dömas för hets mot folkgrupp i Sverige. Detta då hälsningen kan uppfattas som missaktning emot judar, homosexuella och andra grupper som utsatts för förföljelse och övergrepp från nazister.
Den så kallade varghälsningen har liknats vid en turkisk motsvarighet och har därför förbjudits i Frankrike och Österrike. Hälsningen är nära förknippad med extremistgruppen Grå vargarna, men den används även av en bredare panturkisk rörelse med en ofta rasistisk och imperialistisk agenda. Den betraktas som förolämpande bland etniska grupper som utsatts för förtryck och våld från turkiskt håll, såsom kurder, assyrier och armenier. I dagarna har den aktualiserats då azerbajdzjanska soldater fotograferat sig själva när de gör hälsningen i Nagorno-Karabach. Detta bara veckor efter det att man tvingat över 100 000 armenier på flykt från regionen.
Yttrandefriheten är viktig och något vi ska värna. I de fall inskränkningar av denna kan anses befogade måste dessa vara rättvisa och konsekventa. Om det ska vara straffbart att göra en Hitlerhälsning bör det rimligtvis också vara straffbart att göra en varghälsning.
Med detta vill jag fråga justitieminister Gunnar Strömmer:
Avser ministern ta initiativ till en uppdatering av lagstiftningen om hets mot folkgrupp på så vis att den även omfattar varghälsningen?
Svar på skriftlig fråga 2023/24:229 besvarad av Justitieminister Gunnar Strömmer (M)
Svar på fråga 2023/24:229 av Erik Hellsborn (SD)
Förbud mot varghälsningen
Erik Hellsborn har frågat mig om jag avser att ta initiativ till en uppdatering av lagstiftningen om hets mot folkgrupp på så vis att den även omfattar varghälsningen.
Regeringen ser allvarligt på alla former av rasism. Att hota eller uttrycka missaktning för en folkgrupp eller en annan sådan grupp av personer med anspelning på exempelvis nationellt eller etniskt ursprung är straffbart som hets mot folkgrupp. Lagen nämner inte uttryckligen några särskilda symboler eller gester. Det är alltså upp till domstolarna att avgöra om straffbestämmelsens ordalydelse är tillämplig i ett konkret fall, med andra ord om en viss gärning ska bedömas som hets mot folkgrupp.
I april 2023 tog regeringen emot betänkandet En tydligare bestämmelse om hets mot folkgrupp (SOU 2023:17). I betänkandet förslås bl.a. att hets mot folkgrupp uttryckligen ska omfatta gärningar som avser enskilda individer i de skyddade grupperna. Förslagen bereds för närvarande i Regeringskansliet.
I brottsbalken finns även en straffskärpningsregel som innebär att det ska beaktas som en försvårande omständighet vid bedömningen av straffvärdet om ett motiv för ett brott har varit att kränka en person, en folkgrupp eller en annan sådan grupp av personer på grund av t.ex. nationellt eller etniskt ursprung.
Det arbete som myndigheterna gör mot hatbrott är mycket viktigt, och regeringen följer det noga. Detta inte minst genom det pågående regeringsuppdraget till Polismyndigheten som syftar till att förbättra arbetet för att bekämpa hatbrott och andra brott som hotar demokratin, samt att stärka kompetensen inom myndigheten för att utreda dessa brott.
Stockholm den 15 november 2023
Gunnar Strömmer
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.