Förebyggande arbete mot våldsbejakande extremism
Skriftlig fråga 2015/16:1307 av Andreas Norlén (M)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2016-06-01
- Överlämnad
- 2016-06-02
- Anmäld
- 2016-06-07
- Svarsdatum
- 2016-06-08
- Sista svarsdatum
- 2016-06-08
- Besvarad
- 2016-06-08
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Kultur- och demokratiminister Alice Bah Kuhnke (MP)
Dagens Nyheter rapporterar i dag, den 1 juni 2016, om hur den stödtelefon som inrättats i Eskilstuna kommun för personer som är oroliga för att någon vän eller anhörig är på väg att dras in i våldsbejakande extremism har upphört att användas, utan att någon information om detta har förmedlats. I stället står det på kommunens hemsida att telefonen är bemannad dygnet runt – men om man ringer till telefonen är det ingen som svarar. Kommunens företrädare ger till Dagens Nyheter olika förklaringar till det inträffade.
Detta är onekligen en mycket olycklig händelse. Om någon oroar sig för att en anhörig ska radikaliseras eller i värsta fall bli terrorresenär är det viktigt att den oron tas på allvar och att personen som tar mod till sig och söker hjälp får kontakt med relevanta myndigheter snabbt och enkelt. Annars är risken att personen inte gör något mer försök att söka hjälp.
Trots ett omfattande arbete utfört under flera år av den nationella samordnaren mot våldsbejakande extremism är det fortfarande bara ett mindre antal kommuner som har en handlingsplan mot våldsbejakande extremism – trots att ingen kommunpolitiker längre borde kunna tro att den egna kommunen är skyddad från radikalisering och extremism. Flera experter påpekar att Sverige fortfarande ligger efter flera andra länder när det gäller det viktiga förebyggande arbetet.
Mot bakgrund av detta vill jag ställa följande fråga till kultur- och demokratiministern:
Vilka ytterligare åtgärder avser kultur- och demokratiministern att vidta för att säkerställa att alla kommuner ska bedriva ett kvalificerat och genomtänkt förebyggande arbete mot våldsbejakande extremism?
Svar på skriftlig fråga 2015/16:1307 besvarad av Kultur- och demokratiminister Alice Bah Kuhnke (MP)
Dnr Ku2016/01429/D | ||
Kulturdepartementet |
Kultur- och demokratiministern |
Till riksdagen
Svar på fråga 2015/16:1307 av Andreas Norlén (M) Förebyggande arbete mot våldsbejakande extremism
Andreas Norlén har frågat mig vilka ytterligare åtgärder jag som kultur- och demokratiminister avser vidta för att säkerställa att kommuner ska bedriva ett kvalificerat och genomtänkt förebyggande arbete mot våldsbejakande extremism.
Jag delar uppfattningen att personer som oroar sig för en anhörig och tar mod till sig och söker hjälp snabbt och enkelt ska kunna få kontakt med relevanta myndigheter. Det är bl.a. av detta skäl som regeringen har gett den nationella samordnaren i uppdrag att genomföra en pilotverksamhet med en nationell stödtelefon. Genom stödtelefonen kan föräldrar, anhöriga och syskon, men också olika yrkesgrupper, få råd och vägledning.
I mars 2016 gjorde den nationella samordnaren en kartläggning av arbetet mot våldsbejakande extremism i kommunerna. En fjärdedel av kommunerna anger att det existrerar någon form av våldsbejakande extremism i deras kommun. Totalt har 61 procent av kommunerna ett pågående strukturerat arbete. De har antingen tagit fram en handlingsplan eller är på väg att ta fram en sådan, alternativt har kommuner tagit fram riktlinjer för arbetet och inkluderat dessa riktlinjer i andra handlingsplaner. Mycket arbete återstår dock och de insatser som har gjorts behöver utvecklas och konkretiseras ytterligare.
Den 2 juni fattade därför regeringen beslut om att förlänga den nationella samordnarens uppdrag till den 12 januari 2018. Samma dag utsågs Hillevi Engström till ny nationell samordnare.
Att det fortsatt finns en nationell struktur som kan driva på utvecklingen av det förebyggande arbetet är mycket viktigt. I detta arbete är det fortsatt högt prioriterat att stödja kommunerna i att utveckla sitt arbete och göra det tillsammans med de myndigheter som under 2015 har tagit fram stöd för olika personalgrupper, t.ex. Socialstyrelsens stödmaterial för socialtjänstens personal.
Pilotverksamheten med en nationell stödtelefon kommer också att fortsätta. Det är viktigt att de som ringer den nationella stödtelefonen kan få konkret stöd i den kommun där de bor, i form av exempelvis information, råd och stöd i dessa frågor. Vilka insatser som är mest ändamålsenliga kan dock skilja sig åt mellan olika kommuner beroende på vilka problem som finns.
Det är samtidigt viktigt att kommunernas ansvar för att förebygga våldsbejakande extremism tydliggörs. I den överenskommelse kring åtgärder mot terrorism som har slutits mellan regeringen och Moderaterna, Liberalerna, Centerpartiet och Kristdemokraterna finns en enighet om att kommunerna har ett ansvar för ett strukturerat och konkret arbete med att förebygga radikalisering och rekrytering till våldsbejakande grupper. Av överenskommelsen framgår att det är viktigt att det lokala och centrala ansvaret samspelar när det gäller återvändare och att regeringen ska överväga vilka åtgärder som kan vidtas om det finns kommuner som inte lever upp till sitt ansvar.
Regeringen har mot denna bakgrund gett den nationella samordnaren i uppdrag att analysera vilket ansvar kommunerna har för, och vilket arbete de bedriver med, att förebygga radikalisering och rekrytering till våldsbejakande grupper och utifrån analysen utreda olika alternativ till hur kommunernas ansvar bör utformas, samt föreslå vilka åtgärder som skulle kunna vidtas mot kommuner som inte lever upp till sitt ansvar. Förslag om detta ska redovisas senast den 2 december 2016.
Förutom dessa insatser med fokus på kommunerna har den nationella samordnaren fått i uppdrag att utreda och föreslå hur det förebyggande arbetet mot våldsbejakande extremism bör samordnas och organiseras nationellt inom ramen för befintlig myndighetsstruktur från och med januari 2018, Flera myndigheter har på uppdrag av regeringen under 2015 och 2016 också tagit fram vägledning för olika yrkesgrupper. Den 29 juni kommer den nationella samordnaren att göra en delredovisning av sitt arbete hittills och ytterligare åtgärder kan komma framöver.
Stockholm den 8 juni 2016
Alice Bah Kuhnke
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.