Föreningar och stiftelser som används för olaglig verksamhet
Skriftlig fråga 2020/21:781 av Mikael Eskilandersson (SD)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2020-11-27
- Överlämnad
- 2020-11-30
- Anmäld
- 2020-12-01
- Svarsdatum
- 2020-12-09
- Sista svarsdatum
- 2020-12-09
- Besvarad
- 2020-12-09
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S)
Det förekommer tyvärr att föreningar och stiftelser har utnyttjats för kriminella ändamål. Det kan handla om att tvätta pengar, bekosta terrorhandlingar eller att tillskansa sig offentliga medel på felaktiga grunder. Det finns exempel på hur föreningar med en högst tveksam agenda har fått stöd av våra offentliga medel från både kommuner och staten.
Personerna bakom föreningar eller stiftelser, som använder dessa för olaglig verksamhet, ska ställas till svars och dömas för sina brott. Så sker dock sällan eftersom ansvarsläget för de olagliga handlingarna ofta är svårt att utreda och bevisa.
En utredning skulle behövas av hur lagstiftningen kan förstärkas så att föreningar och stiftelser inte ska kunna användas för olaglig verksamhet. Utbetalningar av stöd till föreningar som staten eller det offentliga gör skulle också behöva redovisas på ett överskådligt och lättillgängligt sätt.
Med anledning av detta vill jag fråga justitie- och migrationsminister Morgan Johansson:
Avser regeringen att utreda hur lagstiftningen kan förstärkas så att föreningar och stiftelser inte ska kunna användas för olaglig verksamhet?
Svar på skriftlig fråga 2020/21:781 besvarad av Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S)
Svar på fråga 2020/21:781 av Mikael Eskilandersson (SD)
Föreningar och stiftelser som används för olaglig verksamhet
Mikael Eskilandersson har frågat mig om regeringen avser att utreda hur lagstiftningen kan förstärkas så att föreningar och stiftelser inte ska kunna användas för olaglig verksamhet.
För att minska brottsligheten och öka tryggheten i samhället behövs insatser för att bekämpa såväl brotten som brottens orsaker. Regeringens brottsförebyggande satsning pågår och arbetet bedrivs i enlighet med de mål som regeringen har slagit fast i det nationella brottsförebyggande programmet Tillsammans mot brott. Vi avser att inom kort lämna en redovisning till riksdagen av åtgärder i enlighet med målsättningarna i programmet.
Kommunerna har en central roll i det lokala brottsförebyggande arbetet och kan bidra med viktiga insatser inom sina verksamheter. Det är angeläget att lagstiftningen är tydlig på detta område. Regeringen har därför tillsatt en utredning som ska föreslå hur ett lagstadgat kommunalt ansvar att arbeta brottsförebyggande kan utformas. Uppdraget ska redovisas senast den 15 juni 2021.
För att samordna samhällets insatser mot penningtvätt och finansiering av terrorism inrättades 2018 en samordningsfunktion, som består av 16 myndigheter och Sveriges advokatsamfund. Den har i uppdrag att årligen ta fram nationella riskbedömningar för svenska myndigheters utmaningar på området. I rapporten för 2019 konstateras att Sverige, trots en rad utmaningar, i internationell jämförelse håller en god nivå i motståndskraften mot penningtvätt och finansiering av terrorism. Samtidigt konstateras i rapporten att arbetet med att stärka det svenska systemet behöver fortsätta, något som samordningsfunktionen har ett tydligt uppdrag att göra.
För att säkerställa att den statliga bidragsgivningen till civilsamhällets organisationer utgår ifrån demokratiska värderingar tillsatte regeringen 2018 en utredning för att se över demokrativillkoren och hur de tillämpas. Betänkandet bereds för närvarande i Regeringskansliet. Regeringen har även gett en särskild utredare i uppdrag att bl.a. analysera och ta ställning till om en stödfunktion bör inrättas som på ett rättssäkert sätt ska kunna bistå med samråd för fördjupade granskningar vid bidragsgivning (dir 2020:117). Initiativet är ett sätt att göra det svårare för den som vill utnyttja systemet, motverka kriminalitet och ska ge myndigheterna stöd i arbetet att inga offentliga medel ska gå till antidemokratisk verksamhet. Uppdraget ska slutredovisas senast den 31 december 2021.
Regeringen har, i nära dialog med partierna i riksdagen, tagit initiativ till omfattande stödåtgärder med anledning av den pågående pandemin. Stöden har bl.a. kommit föreningslivet till del. En utredare tillsattes i maj med uppdrag att analysera risken för att stödåtgärderna missbrukas i brottslig verksamhet – särskilt organiserad och systematisk sådan – samt föreslå åtgärder för att förhindra att det sker. Utredaren har rapporterat till Regeringskansliet kontinuerligt och ska lämna en slutrapport i december. Regeringen har dessutom gett Ekonomistyrningsverket (ESV) i uppdrag att bl.a. följa upp vilka kontrollåtgärder som vidtas för att motverka överutnyttjande av och felaktiga utbetalningar från de stöd som införts eller förändrats med anledning av pandemin.
Regeringen vidtar alltså ett stort antal åtgärder för att bekämpa brottsligheten. Flera av åtgärderna kan förväntas motverka att föreningar och stiftelser används i olagliga syften. Regeringen överväger även ytterligare åtgärder för att motverka att bolag och andra associationsformer används för brottslig verksamhet.
Stockholm den 9 december 2020
Morgan Johansson
Intressenter
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.