Företagens regelbörda
Skriftlig fråga 2020/21:2625 av Lars Beckman (M)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2021-04-22
- Överlämnad
- 2021-04-22
- Anmäld
- 2021-04-23
- Svarsdatum
- 2021-05-05
- Sista svarsdatum
- 2021-05-05
- Besvarad
- 2021-05-05
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Näringsminister Ibrahim Baylan (S)
Regeringens mål om sänkta regelkostnader har misslyckats, skriver NNR i ett pressmeddelande den 21 april 2021. Kostnaderna för företagen att hantera regler fortsätter att öka. Slutavstämningen visar att nya mål och stora insatser behövs för att vända trenden.
Tillväxtverket har nyligen presenterat sin slutrapport om regler som påverkar företagens kostnader och konkurrenskraft åren 2013–2020. Den visar att företagens årliga administrativa kostnader har ökat med 4 miljarder kronor under tidsperioden och att de årliga produktions- och investeringskostnaderna har ökat med drygt 8 miljarder kronor sedan 2016.
Tillväxtverkets rapport lyfter i sin redovisning särskilt fram de årligt återkommande kostnaderna för administration, produktion och investeringar. Samtidigt tynger ytterligare stora initiala kostnader företagen varje år, vilka härrör sig till genomförande av ny lagstiftning – cirka 6 miljarder kronor sett över hela tidsperioden. Kostnaderna för GDPR särredovisas och innebar en kostnad på drygt 26 miljarder kronor första året för att sedan landa på drygt 6 miljarder årligen.
Med anledning av detta vill jag fråga näringsminister Ibrahim Baylan:
Vad avser ministern att vidta för åtgärder för att minska företagens regelbörda i Sverige?
Svar på skriftlig fråga 2020/21:2625 besvarad av Näringsminister Ibrahim Baylan (S)
Svar på fråga 2020/21:2625 av Lars Beckman (M)
Företagens regelbörda och fråga 2020/21:2639 av Magnus Stuart (M) Företagens kostnader för regeländringar
Lars Beckman har frågat mig vad för åtgärder jag avser att vidta för att minska företagens regelbörda i Sverige. Magnus Stuart har frågat mig vad jag avser att göra för att företagens kostnadsmässiga bördor kopplade till regeländringar ska lättas framgent.
Jag väljer att besvara frågorna i ett sammanhang.
Förenklingspolitiken utgör en viktig del av näringspolitiken och bidrar till att stärka den svenska konkurrenskraften och skapa förutsättningar för fler jobb i fler och växande företag.
Regeringen avser att i närtid återkomma till riksdagen med nya mål för förenklingspolitiken som främjar svensk konkurrenskraft samt omställnings- och innovationsförmåga. Beredningen av de nya förenklingspolitiska målen pågår i Regeringskansliet.
Det är av stor vikt att regelverken är ändamålsenligt utformade och att de tillämpas på ett så enkelt sätt som möjligt utan att rättssäkerheten eftersätts.
Regeringen har givit Tillväxtverket i uppdrag att under fem år analysera den samlade regelgivningen inom livsmedelsområdet för att identifiera möjliga förenklingar, samt att arbeta med regelförenklingar genom digitalisering, bland annat genom utveckling av Verksamt.se, inklusive Serverat.
Regeringen har även tillsatt en utredning som ska lämna förslag om enklare regelverk för mikroföretagande och moderniseringar i bokföringslagen, t.ex. att förenkla för företag att använda molntjänster för bokföringen och att digitalisera hanteringen av kvitton och fakturor. Därtill har regeringen tillsatt en utredning med uppdrag att se över det nuvarande systemet för prövning enligt miljöbalken och föreslå åtgärder för att uppnå en modernare och mer effektiv prövning.
Regeringen är också pådrivande i de EU-diskussioner som förs om regelförbättring. Under våren förväntas kommissionen komma med ett meddelande om regelförbättring som är tänkt att fokusera på åtgärder för att reducera företagens administrativa bördor, bland annat genomförandet av kommissionens ordförande Ursula von der Leyens ambition målsättning om en-in, en-ut.
Stockholm den 4 maj 2021
Ibrahim Baylan
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.