Förföljelse av bahaier i Iran

Skriftlig fråga 2022/23:937 av Kadir Kasirga (S)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2023-08-23
Överlämnad
2023-08-24
Anmäld
2023-08-31
Svarsdatum
2023-09-07
Sista svarsdatum
2023-09-07
Besvarad
2023-09-07

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

PDF

till Utrikesminister Tobias Billström (M)

 

Hösten 2022 skakades den iranska regimen av de folkliga feministiska protesterna mot moralpolisens brutala mord på den kurdiska kvinnan Jina Mahsa Amini. När ettårsdagen av Jina Mahsa Aminis tragiska död närmar sig hörs nu oroväckande uttalanden från myndigheterna i Iran som indikerar att regimen kommer att utöka sin repressiva politik mot sina egna medborgare. 

Bahaierna i Iran, landets största icke-muslimska minoritet och enligt FN en av de svårast utsatta religiösa minoriteterna i landet, drabbas nu av en ny våg av förföljelse. Enligt ett pressmeddelande från Bic (Bahai International Community) har mer än 180 incidenter rapporterats, varav minst 60 arresteringar och frihetsberövanden har skett under de senaste veckorna nu i augusti. 

Enligt samma pressmeddelande från Bic finns bland de arresterade också den 90-årige Jamaladdin Khanjani, som redan har tillbringat tio år i fängelse på grund av sin bahaiska tro. Khanjani arresterades igen för sin tro den 13 augusti 2023 i Iran tillsammans med sin dotter. 

Den islamiska republiken, där shiaislam är statsreligion, ser bahaier som kättare och spioner som är anslutna till Israel. Det faktum att en del av bahaiernas historiska helgedomar ligger i Haifa i norra Israel framställs som en motivering till detta.

Bahaierna följer Bahaullahs lära. Bahaullah, som föddes i Iran 1817, ses som grundaren och profeten av denna monoteistiska religion, som förespråkar enhet och jämlikhet.

Deras tro är inte erkänd av iranska myndigheter, till skillnad från andra icke-muslimska minoritetsreligioner som kristendom, judendom och zoroastrianism.

Den 21 augusti höll Irans underrättelseminister Ismael Hateb och den högste religiöse ledaren Ali Khamenei ett tal till ledarna för revolutionsgardet, på deras årliga konferens, och indikerade att repressalier mot bahaier kommer att fortsätta. 

Irans högsta ledare Ali Khamenei använde termen krisanstiftare när han i sitt tal anklagade väst för att orsaka kris i landet och hävdade att väst använder bahaier, fackföreningsrörelsen och socialt missnöje i landet för att destabilisera Iran i syfte att väst ska öka sitt politiska inflytande i regionen. 

Att Irans högsta religiösa och politiska ledarskap i sina uttalanden pekar ut bahaier och fackföreningsrörelserna som krisanstiftare i landet är tecken på att regimen i Iran planerar att eskalera förtrycket och förföljelserna mot sina egna medborgare som inte delar regimens värderingar.

Med anledning av detta vill jag fråga utrikesminister Tobias Billström:

 

Vilka initiativ avser ministern att ta direkt med Iran med anledning av de iranska myndigheternas utökade repressalier mot bahaier, Irans största icke-muslimska religiösa minoritet? 

Svar på skriftlig fråga 2022/23:937 besvarad av Utrikesminister Tobias Billström (M)

UD2023/ 11638 Utrikesdepartementet Utrikesministern Till riksdagen

Svar på fråga 2022/23:937 av Kadir Kasirga (S)

Förföljelse av bahaier i Iran

Kadir Kasirga har frågat mig vilka initiativ jag avser att ta direkt med Iran med anledning av de iranska myndigheternas utökade repressalier mot bahaier, Irans största icke-muslimska religiösa minoritet.

Som jag framfört i tidigare riksdagssvar och interpellationer, fortsätter situationen för mänskliga rättigheter i Iran att vara mycket allvarlig och upprörande. Jag delar Kadir Kasirgas oro över situationen för religiösa minoriteter i Iran. Baha’ierna i Iran är särskilt utsatta för diskriminering och hindras från att utöva sin religion, något som Sverige och EU kontinuerligt lyfter i fråga om Iran.

Regeringen tar regelbundet upp situationen för mänskliga rättigheter, inklusive rättigheter för personer som tillhör etniska och religiösa minoriteter, i våra bilaterala kontakter med Iran på olika nivåer. Under tiden för vårt ordförandeskap i EU har Sverige aktivt verkat för en stark, samfälld EU-linje gällande situationen i Iran. I samordning med andra EU-stater har vi också kallat upp Irans ambassadör för att på så sätt markera när Iran trappat upp repressionen.

Sverige kommer fortsatt föra fram tydliga budskap om dessa frågor i vår dialog med Iran, liksom genom EU, FN och i andra relevanta fora.

Stockholm den 7 september 2023

Tobias Billström

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.