Till innehåll på sidan

Förföljelser av HBT-personer i Sierra Leone

Skriftlig fråga 2005/06:208 av Andreasson, Martin (fp)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2005-10-21
Anmäld
2005-10-21
Fördröjd
Ärendet var fördröjt
Besvarad
2005-10-27
Svar anmält
2005-10-28

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 21 oktober

Fråga 2005/06:208 av Martin Andreasson (fp) till utrikesminister Laila Freivalds (s)

Förföljelser av HBT-personer i Sierra Leone

Situationen vad gäller de mänskliga rättigheterna i Sierra Leone är mycket instabil, och svåra problem återstår i uppbyggnadsarbetet efter de väpnade konflikter som slitit sönder landet. Trots dessa svåra förutsättningar har det i landet kunnat växa fram en gräsrotsrörelse för homosexuellas, bisexuellas och transpersoners rättigheter, vilket belystes vid ett riksdagsseminarium den 19 oktober med medverkande från Sierra Leone Lesbian and Gay Association, en av ytterst få HBT-organisationer i Västafrika och Afrika som helhet.

Homosexuella handlingar är förbjudet i lag, och HBT-aktivister vittnar om omfattande trakasserier och öppet fysiskt våld. Det mest uppmärksammade fallet är mordet den 28 september 2004 på Sierra Leone Lesbian and Gay Associations ledare FannyAnn Eddy, som våldtogs upprepade gånger och knivhöggs till döds av angripare som tagit sig in på föreningens kontor. Det starka sociala tabut mot att diskutera HBT-frågor gör också att förföljelserna mot HBT-personer inte uppmärksammas i den allmänna debatten eller av myndigheter och organisationer.

Jag vill därför fråga utrikesministern:

På vilket sätt avser statsrådet att agera för att Sverige, bilateralt eller inom det internationella samfundet, ska medverka till att förföljelserna av HBT-personer i Sierra Leone uppmärksammas och motarbetas?

Svar på skriftlig fråga 2005/06:208 besvarad av

den 27 oktober

Svar på fråga 2005/06:208 om förföljelser av HBT-personer i Sierra Leone

Utrikesminister Laila Freivalds

Martin Andreasson har frågat mig på vilket sätt jag avser att agera för att Sverige, bilateralt eller inom det internationella samfundet, ska medverka till att förföljelserna av homosexuella, bisexuella och transpersoner i Sierra Leone uppmärksammas och motarbetas.

Det stämmer att homosexualitet är förbjuden i nationell lag i Sierra Leone. Jag anser att detta är djupt beklagligt och jag noterar de oroande uppgifter som frågeställaren redovisar.

Icke-diskriminering är en grundläggande princip för de mänskliga rättigheterna och ska gälla oavsett sexuell läggning. Då frågan är omgärdad av religiösa och kulturella tabun har det varit svårt att i internationella sammanhang lyfta upp och diskutera frågan om diskriminering på grund av sexuell läggning och vikten av att alla ska kunna åtnjuta lika rättigheter och möjligheter oavsett sexuell läggning. Sverige har ändå konsekvent och konstant arbetat för att uppmärksamma frågan, inte minst inom FN och andra internationella forum. Sverige lägger årligen fram ett förslag till en resolution i FN:s kommission för de mänskliga rättigheterna om summariska avrättningar. Sedan år 2000 räknas sexuell läggning upp som en av de orättfärdiga grunder på vilka människor runtom i världen riskerar att avrättas. Resolutionen har hittills antagits, men alltid efter omröstning på den paragraf som nämner grunden ”sexuell läggning”. Detta är än så länge den enda FN-resolution som uttryckligen nämner icke-diskriminering på grund av sexuell läggning.

HBT-personers rättigheter uppmärksammas även i vårt utvecklingssamarbete. Sida kommer inom kort att presentera en studie om hur vi i svensk utvecklingspolitik och svenskt utvecklingssamarbete arbetar med dessa frågor. Studien kommer att ligga till grund för fortsatt analys om hur arbetet inom detta område kan förbättras. Beträffande Sierra Leone kan sägas att vi kommer att fortsätta att följa utvecklingen i landet även inom detta område.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.