Förmågan att möta hot om biologiska smittor

Skriftlig fråga 2021/22:507 av Marléne Lund Kopparklint (M)

till Försvarsminister Peter Hultqvist (S)

Det är av stor vikt att Sverige ligger i framkant med en modern och hållbar förmåga på bioförsvarsområdet. Det kan handla om beredskapsanskaffning för att kunna möta eventuella kommande hot i form av smittor som används i biologisk krigföring men också om utbyggd säkerhetsanalytisk förmåga. Exempelvis Norge, men även andra länder i Europa och omvärlden, har uppmärksammat vikten av att bygga beredskap mot exempelvis olika typer av smittor.

Sverige har i dag Totalförsvarets skyddscentrum, SkyddC, i Umeå som arbetar för att ge Försvarsmaktens övriga insatsorganisation bästa möjliga förutsättningar att lösa sina uppgifter även om de utsätts för CBRN-vapen. Det är bra, men förmågan behöver fortsätta att utvecklas. Omvärldsutvecklingen och de ökade terrorhoten kräver att Sverige behöver ett starkare skydd och försvar. Att stärka skyddet handlar om att ge goda förutsättningarna för dem som arbetar inom försvaret, polisen och räddningstjänsten. En nationell riskanalys behöver arbetas fram för att uppnå ökad medvetenhet om vad smittsamma sjukdomar, exempelvis smittkoppor, coronavirus, apkoppor och ebola, kan innebära som potentiella hot mot samhället.

Med anledning av detta vill jag fråga försvarsminister Peter Hultqvist:

Hur ämnar ministern verka för att utveckla förmågan att möta hot om biologiska smittor?