Förslaget om ny migrationspakt i EU
Skriftlig fråga 2020/21:132 av Markus Wiechel (SD)
Frågan är besvarad
Händelser
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Inlämnad
- 2020-09-29
- Överlämnad
- 2020-09-30
- Anmäld
- 2020-10-01
- Sista svarsdatum
- 2020-10-07
- Svarsdatum
- 2020-10-14
- Besvarad
- 2020-10-14
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S)
Ett förslag om EU:s nya migrationspakt har nu presenterats av den svenska EU-kommissionären tillika socialdemokraten Ylva Johansson. Det är ett förslag som kommissionären menar skulle vara långsiktigt hållbart. Det skulle dock innebära något helt annat än vad gemene väljare i Sverige hade förväntat sig, mot bakgrund av att de allra flesta vill se en minskad invandring till Sverige. Ej heller innebär förslaget, som man aviserat, att man delar på bördan inom EU på ett mer jämlikt sätt.
Om den nya pakten skulle antas skulle vi se att EU:s och framför allt Sveriges migrationslagstiftning förändrades i grunden, och då inte till det bättre. Migrationen till Sverige riskerar nämligen med de lydelser som finns att öka än mer än i dag.
Skälen till detta är flera. Dublinförordningen skrotas som bekant, vilken inneburit den självklara principen om att asylansökningar från flyktingar ska behandlas i första säkra land, det vill säga så snart en migrant satt sin fot i säkerhet. Detta system, som förvisso inte upprätthållits särskilt väl av Sverige, ersätts nu av ett betydligt mer ologiskt system som framför allt baseras på familjeanknytning. En vidsträckt familjeanknytning som gör att exempelvis även vuxna syskon ska kunna räknas in för att en migrant ska få stanna.
Mot bakgrund av det enorma antalet migranter som redan bor i Sverige är det lätt att förstå vilka konsekvenser detta kan få, i kombination med de oöverträffat generösa välfärdssystemen. Det enda släktingar till personer som befinner sig i Sverige behöver göra för att få asyl i Sverige är att ta sig till EU:s mottagningscenter. I sig gör det nya förslaget att det är än mer attraktivt för människor att välja riskfyllda resor i trånga och varma lastbilar eller i odugliga båtar på Medelhavet.
Den nya migrationspakten är inte bara skadlig baserat på den skrivelse som finns. Det är även ett djupt odemokratiskt förslag som baseras på tvång och än mer överstatlighet när mycket av kontrollen lämnas över till byråkrater i Bryssel. Det innebär i korthet att migranter framöver kan komma att skickas till exempelvis Sverige, utan att vi kan sätta stopp hur illa det än står till i vårt samhälle.
Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson önskas därför svara på följande fråga:
Hur ser ministern på det förslag om migrationspakt som den svenska EU-kommissionären presenterat, och hur kommer regeringen att agera?
Svar på skriftlig fråga 2020/21:132 besvarad av Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S)
Ju2020/03529
Justitiedepartementet
Justitie- och migrationsministern
Till riksdagen
Svar på fråga 2020/21:132 av Marcus Wiechel (SD)
Förslaget om ny migrationspakt i EU
Marcus Wiechel har frågat mig hur jag ser på det förslag om migrationspakt som den svenska EU-kommissionären presenterat, och hur regeringen kommer att agera.
Regeringen välkomnar att kommissionen har presenterat förslag för EU:s asyl- och migrationspolitik i en tid då vi behöver hitta en gemensam väg framåt. Det är positivt att kommissionen har en bred ansats som inkluderar alla aspekter av migration, asyl, integration, gränshantering, återvändande, lagliga vägar och samarbete med tredje länder, och betonar att asylsystemet ska bygga på solidaritet mellan medlemsstaterna. Det är avgörande att alla medlemsstater bidrar och att en medlemsstat med ett stort tryck av asylsökande kan vara säker på att få stöd. Systemet ska vara effektivt, rättssäkert, långsiktigt hållbart, humant och värna asylrätten.
Förslagen innebär, som nämns i frågan, bl. a ändrade ansvarskriterier gällande syskon. Men förslaget innebär också att tiden en medlemsstat är ansvarig för en ansökan efter irreguljär inresa och efter att en utfärdad visering löpt ut, förlängs. Idag har en medlemsstat ansvar 1 år för inresa utan tillstånd och i 6 månader för viseringar. Förslaget är att dessa tidsgränser ska förlängas till tre år och det skulle, om det blev verklighet, leda till ett minskat antal asylansökningar till Sverige för den här gruppen. Utöver det föreslår kommissionen även obligatoriska gränsförfaranden och en solidaritetsmekanism.
Regeringen analyserar nu de olika förslagen i detalj och vilka konsekvenser de som helhet kan komma att innebära.
Stockholm den 14 oktober 2020
Morgan Johansson
Intressenter
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.