Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

förståndshandikappade och fängelsestraff

Skriftlig fråga 2004/05:358 av Fransson, Sonja (s)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2004-11-17
Anmäld
2004-11-17
Besvarad
2004-11-24
Svar anmält
2004-11-24

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 17 november

Fråga 2004/05:358

 av Sonja Fransson (s) till justitieminister Thomas Bodström om förståndshandikappade och fängelsestraff

På sex år har 22 utvecklingsstörda dömts till fängelse, visar en undersökning som Svenska Dagbladet gjort. De har dömts till fängelse trots diagnoser som visat att de mentalt är som barn på låg- och mellanstadiet, två bedöms till och med vara i nivå med dagisbarn. Man har i undersökningen även hittat 35 långtidsdömda som är mentalt retarderade.

Om det verkligen ser ut på detta sätt rimmar det dåligt med svensk kriminalvård och mänskliga rättigheter. Det strider dessutom mot FN:s minimiregler för fångar, där det sägs att dessa fångar ska vårdas på speciella avdelningar.

Om man inte förstår vad man gjort och inte heller förstår vad straffet innebär är det inte rätt att finnas på ett fängelse. Dessa fångar riskerar att både bli utfrusna och utnyttjas för att de inte förstår reglerna. Ibland tvingas man dessutom isolera dem för att de annars kan utsättas för livsfara.

Detta är oacceptabelt och jag vill därför fråga ministern:

Vad avser ministern att göra för att kriminella personer som är förståndshandikappade och i praktiken barn inte sätts i fängelse?

Svar på skriftlig fråga 2004/05:358 besvarad av

den 24 november

Svar på fråga 2004/05:358 om förståndshandikappade och fängelsestraff

Justitieminister Thomas Bodström

Sonja Fransson har frågat vad jag avser att göra för att kriminella personer som är förståndshandikappade och i praktiken barn inte sätts i fängelse.

Inledningsvis kan konstateras att det i rättegångsbalken finns särskilda regler om åtalsunderlåtelse om psykiatrisk vård eller insatser enligt lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade kommer till stånd. Vidare finns det i brottsbalken en strafflindringsregel som bland annat avser vissa funktionshindrade. Genom dessa bestämmelser kan i stor utsträckning undvikas att personer med olika intellektuella funktionshinder döms till fängelse.

Psykansvarskommittén har i sitt betänkande Psykisk störning, brott och ansvar (SOU 2002:3) lämnat förslag till ett reformerat system för omhändertagande av och påföljder för psykiskt störda personer som har begått brott. Kommittén föreslår bland annat att tillräknelighet eller ansvarsförmåga blir ett krav för straffrättsligt ansvar. Förslaget innebär att även vissa utvecklingsstörda ska frikännas från ansvar.

Vidare föreslår kommittén en ny form av verkställighet av fängelse, så kallat slutet boende, för personer med utvecklingsstörning, autism eller autismliknande tillstånd samt personer som drabbats av ett begåvningshandikapp i vuxen ålder. Kommittén har även föreslagit att kriminalvårdens ansvar att uppmärksamma funktionshindrades behov ska regleras i lagen (1974:203) om kriminalvård i anstalt.

Psykansvarskommitténs förslag bereds för närvarande inom Regeringskansliet och regeringen har således ännu inte tagit ställning till förslagen.

Inom kriminalvården pågår ett arbete för att se över omhändertagandet av psykiskt störda intagna på anstalt, något som i förlängningen bör ge förutsättningar för ett bättre omhändertagande även av personer med utvecklingsstörning.

Arbete pågår alltså på flera fronter för att förbättra omhändertagandet av psykiskt funktionshindrade lagöverträdare. Jag ser mycket positivt på detta arbete.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.