Förtroendet för regeringens forskningspolitik
Skriftlig fråga 2022/23:841 av Niklas Sigvardsson (S)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2023-07-04
- Överlämnad
- 2023-07-04
- Besvarad
- 2023-07-18
- Sista svarsdatum
- 2023-07-18
- Svarsdatum
- 2023-07-18
- Anmäld
- 2023-08-16
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Utbildningsminister Mats Persson (L)
Det första riksmötet för den här mandatperioden är till ända – ett riksmöte som har kantats av löftessvek och felaktiga prioriteringar av den sittande högerregeringen. Förtroendet för regeringen bland folket är lågt, så även inom den högre utbildningen.
Bara det senaste halvåret har regeringen visat på bristande dialog, samverkan och prioriteringsförmåga. Det har varit en slapphänt styrning av implementeringen av omställningsstudiestödet, det har varit tillsättandet av nya högskole- och universitetsstyrelser. Och nu senast att slå undan benen på utvecklingsforskningen. De många samtal den senaste veckan med representanter från olika delar av akademin har en sak gemensamt: det extremt låga förtroendet för regeringen.
Bakgrunden till den senast fråga som skadar inte bara regeringens utan hela politikens anseende är ett regeringsbeslut dagen före midsommar som helt slår undan benen för utvecklingsforskningen. Att, som regeringsföreträdare har gjort, påstå att den fasas ut lugnt och försiktigt är bristande förståelse för forskares förutsättningar. Att dra undan pengar efter att utlysningstiden har gått ut och hundratals forskare påverkas är respektlöst. Hundratals forskare har lagt ned otroligt mycket tid på att förbereda och skriva en väl underbyggd och genomarbetad ansökan. Det är faktiskt inget annat än respektlöst mot alla dessa forskare, något som förvärras av att regeringen inte kan ge en bra motivering till beslutet.
Det senaste halvårets brist på dialog, samverkan och ömsesidig respekt har skadat förtroendet för regeringen gällande den högre utbildningen och forskningen. Det har också väckt frågor kring hur stark den akademiska friheten är i Sverige. På vilka fler områden kommer politiken helt utan förvarning att rita om forskningens förutsättningar? Finns det fler utlysningar som i närtid kommer att dras tillbaka efter att ansökningstiden gått ut? Hur ska forskare ställa sig till att lägga ned tid och resurser på utlysningar framöver?
Med anledning av detta vill jag fråga utbildningsminister Mats Persson:
På vilket sätt kommer ministern att agera framöver mot bakgrund av vad som framförts ovan och se till att den akademiska friheten värnas inom högre utbildning och forskning?
Svar på skriftlig fråga 2022/23:841 besvarad av Utbildningsminister Mats Persson (L)
Svar på fråga 2022/23:841 av Niklas Sigvardsson (S)
Förtroendet för regeringens forskningspolitik
Niklas Sigvardsson har frågat mig på vilket sätt jag kommer att agera för att se till att den akademiska friheten värnas inom högre utbildning och forskning.
Högre utbildning och forskning ska präglas av akademisk frihet. Den akademiska friheten är en grundförutsättning för att lärare och forskare vid landets lärosäten fritt kan söka kunskap, formulera nya forskningsfrågor och sprida forskningsresultat av hög kvalitet. Det är viktigt att den akademiska friheten främjas och värnas, inte minst för yttrandefriheten, för demokratin och för en positiv samhällsutveckling.
Regeringen har hittills vidtagit följande åtgärder tänkta att stärka den akademiska friheten i Sverige. Universitetskanslersämbetet har fått i uppdrag att genomföra fallstudier för att analysera universitets och högskolors arbete med att främja en kultur som tillåter fritt kunskapssökande. Vidare har regeringen aviserat en utredning för att se över vissa delar av regelverket för etikprövning, för att underlätta för forskare genom att etikprövning bara ska genomföras för sådan forskning där den verkligen behövs för att skydda den enskilda människan och respekten för människovärdet. Slutligen har regeringen föreslagit att det straffrättsliga skyddet för utövare av vissa samhällsnyttiga funktioner, bl.a. utbildningspersonal inom högskolan, ska stärkas i deras tjänsteutövning. Riksdagen har också bifallit förslaget och lagändringen träder i kraft den 1 augusti 2023.
Förutom åtgärderna ovan har regeringen nu inlett arbetet med den kommande forsknings- och innovationspropositionen. Som en del i detta gav regeringen i april 2023 de statliga forskningsfinansiärerna i uppdrag att inkomma med analyser och rekommendationer för regeringens forsknings- och innovationspolitik. I uppdraget har regeringen tydligt lyft fram vikten av den akademiska friheten, att den ska främjas och värnas och att den bidrar till ett öppet samhälle. Vidare har universitet och högskolor samt nästan 300 olika organisationer och andra aktörer inbjudits att inkomma med synpunkter, för att inhämta olika perspektiv och förslag. I denna inbjudan lyfts också fram att obunden forskning är en omistlig beståndsdel i det öppna samhället.
Min förhoppning är att i den fortsatta processen med kommande forsknings- och innovationsproposition ha ett gott samarbete med riksdagens samtliga partier för att värna den akademiska friheten samt stärka kvaliteten i svensk forskning.
Stockholm den 18 juli 2023
Mats Persson
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.