Fortsatta attacker i Sverige mot kristendomen
Skriftlig fråga 2020/21:1449 av Björn Söder (SD)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2021-01-25
- Överlämnad
- 2021-01-26
- Anmäld
- 2021-01-27
- Svarsdatum
- 2021-02-03
- Sista svarsdatum
- 2021-02-03
- Besvarad
- 2021-02-03
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S)
Jag har i ett flertal frågor till regeringens statsråd tagit upp den ökande kristofobin i Sverige som resulterat i våldsamma attacker mot kristna, attacker på kristna egendomar och spridandet av negativa attityder gentemot kristna.
De tidigare svaren på frågorna är att man följer utvecklingen noga och att polisen i regleringsbrevet för 2020 fick ett nytt uppdrag på området. Det står dock klart att regeringens åtgärder inte är tillräckliga. Attackerna fortsätter.
Bara för någon dag sedan brann det i Spånga kyrka. Fönster hade krossats, vilket gjorde att larmet gick igång. När polis anlände till platsen stod porten i brand. Patrullen lyckades dock släcka elden med en pulversläckare innan räddningstjänsten anlände. Kyrkoherde Jerker Alsterlund uppger att brandfarlig vätska kastats mot kyrkporten och ett av fönstren. Spånga kyrka har vid upprepade tillfällen utsatts för attacker. Så sent som i förra veckan kastades tre brandbomber mot kyrkan. I december 2018 utsattes en av kyrkans församlingslokaler för ett bombattentat. Ingen har gripits för något av dåden.
För tredje gången sedan december vältes i helgen ett hundratal gravstenar på Norra begravningsplatsen i Solna. Detta skedde trots utökad bevakning. Dådet utreds som brott mot griftefriden. Enligt polisens initiala uppskattning är det cirka 100 gravstenar som ligger nedvälta på marken. Kyrkogården har, utöver förvaltning under Svenska kyrkan, en katolsk och en judisk begravningsplats. Den 15 december förra året vältes 300 gravstenar på Norra begravningsplatsen. Veckan innan hade 33 gravstenar välts.
Av denna anledning vill jag fråga justitie- och migrationsminister Morgan Johansson:
Avser ministern att nu vidta kraftfullare åtgärder för att komma till rätta med attackerna på kristna och kristen egendom och den tilltagande kristofobin i Sverige än bara de åtgärder han och andra statsråd tidigare hänvisat till?
Svar på skriftlig fråga 2020/21:1449 besvarad av Statsrådet Mikael Damberg (S)
Svar på fråga 2020/21:1449 av Björn Söder (SD)
Fortsatta attacker i Sverige mot kristendomen
Björn Söder har frågat justitie- och migrationsministern Morgan Johansson om han avser att nu vidta kraftfullare åtgärder för att komma till rätta med attackerna på kristna och kristen egendom och den tilltagande kristofobin i Sverige än bara de åtgärder han och andra statsråd tidigare hänvisat till. Frågan har överlämnats till mig.
Först och främst; angrepp på människor och egendom i syfte att hindra människor från att utöva sin tro är både olagligt och helt oacceptabelt. Den som hotar eller uttrycker missaktning för en folkgrupp eller en annan liknande grupp av personer med anspelning på t.ex. trosbekännelse, såsom kristendom, kan dömas för hets mot folkgrupp. Om ett motiv för ett brott har varit att kränka en person, en folkgrupp eller en annan sådan grupp av personer på grund av t ex. trosbekännelse kan straffet skärpas.
Regeringen tar detta på stort allvar och arbetar för att med kraft motarbeta dessa företeelser. I regeringsförklaringen underströk statsministern att rasism i alla dess former och uttryck ska motas tillbaka av hela samhället.
För att bekämpa hatbrott och rasism krävs långsiktighet och uthållighet. Regeringens nationella plan mot rasism, liknande former av fientlighet och hatbrott omfattar även kristofobi. Genom planen tar regeringen ett helhetsgrepp om det viktiga arbetet i dessa frågor. Regeringen har även genomfört en rad straffskärpningar, till exempel när det gäller olaga hot och skadegörelse, som utgör majoriteten av brotten med kristofobiska motiv.
Liksom jag påtalat i tidigare frågesvar är en tillgänglig polis, ett starkt rättsväsende, en god myndighetssamverkan samt en ändamålsenlig lagstiftning viktiga delar för att öka tryggheten och förebygga brott. Regeringen fortsätter arbetet med att öka antalet polisanställda. Polismyndigheten har aldrig tidigare haft fler anställda än nu och arbetet med att nå målet om 10 000 fler polisanställda till och med 2024 fortsätter med full kraft. Vi är nu mer än halvvägs.
Polismyndigheten gör kontinuerligt bedömningar av hotbilden mot religiösa byggnader och trossamfund och samråder vid behov med Säkerhetspolisen. Beslut om relevanta skyddsåtgärder fattas därefter i varje enskilt fall. Det som nu har hänt i Solna och Sundbyberg är allvarligt och hanteras genom såväl brottsutredande verksamhet som genom brottsförebyggande och trygghetsskapande insatser.
Stockholm den 3 februari 2021
Mikael Damberg
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.