Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

förvarstagna barn

Skriftlig fråga 2001/02:975 av Ayoub, Magda (kd)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2002-04-02
Anmäld
2002-04-09
Besvarad
2002-04-10

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 2 april

Fråga 2001/02:975

 av Magda Ayoub (kd) till statsrådet Jan O Karlsson om förvarstagna barn

I dag kan en asylsökande tas i förvar om identiteten är oklar och behöver utredas, om det finns annat skäl som motiveras utifrån prövningen av rätten att stanna i Sverige eller det finns en risk att utlänningen håller sig undan inför utresan. Även personer som till Utlänningsnämnden överklagat ett avvisningsbeslut kan tas i förvar. För att frihetsberöva någon i mer än två veckor krävs synnerliga skäl. Vid risk för att den asylsökande kommer att hålla sig undan kan denne frihetsberövas i upp till två månader. Någon permission får den som frihetsberövats inte. I dag kan ett förvarsbeslut, som är två månader långt, förlängas genom ett överklagande till länsrätten. Denna möjlighet är i princip obegränsad.

Undantaget från ovannämnda regler är att barn endast i undantagsfall tas i förvar och aldrig ensamt. För en vuxen kan förvarstagandet upplevas som psykiskt nedbrytande och integritetskränkande. Det är därför inte orimligt att anta att förvarstagandet för ett barn kan upplevas som än mer skrämmande och traumatiskt. Regeln borde i stället vara att barn endast ska tas i förvar i yttersta undantagsfall och då endast i några timmar. Alternativ till förvarstagande av barn borde därför ses över. Ett sådant exempel kunde vara placering hos en jourfamilj eller liknande.

Avser statsrådet att vidta åtgärder för att finna alternativ till förvarstagande av barn?

Svar på skriftlig fråga 2001/02:975 besvarad av

den 10 april

Svar på fråga 2001/02:975 om förvarstagna barn och 977 om begränsning av förvarstagande

Statsrådet Jan O Karlsson

Magda Ayoub har frågat mig om jag avser att se över reglerna om förvarstagande så att asylsökande barn kan tas i förvar bara i yttersta undantagsfall och då endast i några timmar. Vidare har hon frågat om jag avser att vidta åtgärder för att finna alternativ till förvarstagande av barn, såsom placering hos en jourfamilj. När det gäller förvarstagande generellt har Magda Ayoub frågat vilka åtgärder jag avser att vidta för att en reell tidsbegränsning införs för förvarstaganden.

Jag delar Magda Ayoubs uppfattning om att barn bör tas i förvar endast i yttersta undantagsfall, något som bekräftas i de mycket restriktiva reglerna i utlänningslagen. Endast i mycket speciella fall kan det bli fråga om att ta barn i förvar. Det förtjänar påpekas att utlänningslagens portalparagraf om barnets bästa @ som återspeglar FN:s barnkonvention @ är en viktig princip som ska beaktas vid alla åtgärder som berör ett barn, således även i frågor som gäller förvar. Jag vill i detta sammanhang även hänvisa till vad som framhålls i proposition 1996/97:25 om att möjligheten att i stället för förvarstagande använda sig av anmälningsplikt genom uppsikt givetvis alltid ska utnyttjas.

Utlänningslagen säger att ett utländskt barn aldrig får hållas i förvar mer än 72 timmar, eller om det finns synnerliga skäl ytterligare i 72 timmar. Möjligheten att utsträcka tiden finns t.ex. för de fall då barnet påträffas efter att ha hållit sig undan eller gömts undan, eller i de fall avresan fördröjs av någon annan anledning som den verkställande myndigheten inte har kunnat förutse eller hjälpa.

Det finns dessvärre situationer där det blir nödvändigt att ta även barn i förvar. Men Migrationsverkets uppgifter visar att mycket få barn tas i förvar under ett år. Den genomsnittliga vistelsetiden under år 2001 var för barn som togs i förvar med vårdnadshavare cirka fyra dagar. För barn utan vårdnadshavare i landet var genomsnittstiden endast en dag.

När det gäller Magda Ayoubs fråga om en generell tidsbegränsning av förvarstiden kan erinras om att utlänningslagens regler står i överensstämmelse med Europakonventionen om mänskliga rättigheter. Särskilda bestämmelser om under vilka förutsättningar frihetsberövande får ske finns i artikel 5 i Europakonventionen. Utlänningslagens regler innebär att förvarstagande endast ska tillgripas i undantagssituationer då andra, lindrigare åtgärder, inte räcker. Reglerna föreskriver rätt till domstolsprövning. En utgångspunkt för att ta en utlänning i förvar är inte endast ett antagande om att han eller hon kommer att hålla sig gömd. Ett beslut om förvar på denna grund får meddelas endast om det med hänsyn till utlänningens personliga förhållanden eller övriga omständigheter finns anledning att anta att han eller hon annars kommer att hålla sig undan eller bedriva brottslig verksamhet. Mot bakgrund av de rättssäkerhetsgarantier jag redovisat nu och att de svenska bestämmelserna uppfyller Europakonventionens krav anser jag inte att det finns anledning att ändra utlänningslagen i det här avseendet.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.