Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

främjande av svenska innovationer

Skriftlig fråga 2001/02:127 av Strömbom, Inger (kd)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2001-10-29
Besvarad
2001-11-08
Anmäld
2001-11-13

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 29 oktober

Fråga 2001/02:127

 av Inger Strömbom (kd) till näringsminister Björn Rosengren om främjande av svenska innovationer

Nyligen hölls en stor teknisk mässa i Stockholm. Innovatörer, entreprenörer, stora och små företag liksom det statliga verket för innovationssystem, Vinnova, ställde ut.

Vinnovas uppgift är att främja hållbar tillväxt och utveckling för näringsliv, samhälle och arbetsliv genom utveckling av effektiva innovationssystem och finansiering av behovsmotiverad forskning och utveckling. Innovationssystem är det nätverk av aktörer som skapar, sprider och utnyttjar nya kunskaper och ny teknik.

Vinnova riktar sin verksamhet mot flera olika innovationssystem: nationella innovationssystem, sektoriella innovationssystem och innovationssystem i regioner.

På mässan visade Vinnova en japansk bil med hybridteknik. Detta väckte viss förvåning. Några vanliga kommentarer bland de förbipasserande var: Varför stöder Vinnova japansk bilindustri i stället för att visa upp svensk teknikutveckling? Hur används utvecklingspengarna i Sverige? En svensk utställare kunde berätta att hans teknik för ett svenskt avgasreningssystem för dieselfordon avvisats av Vinnova och att denna uppfinning nu går till utlandet.

Vad avser näringsministern göra för att svenska innovationer bättre kan tas till vara i Sverige?

Svar på skriftlig fråga 2001/02:127 besvarad av

den 7 november

Svar på fråga 2001/02:127 om främjande av svenska innovationer

Utbildningsminister Thomas Östros

Inger Strömbom har i en fråga ställd till Björn Rosengren frågat vad denne avser att göra för att svenska innovationer bättre kan tas till vara i Sverige. Eftersom jag är den i regeringen som har ansvaret för forskningsfrågor, svarar jag på frågan i stället.

Internationella jämförelser visar att Sverige har ett gott innovationsklimat. En omfattande patentering, men också framväxten av nya företag inom bl.a. bioteknikområdet, är några konkreta uttryck för att Sverige är bra på att omsätta vetenskapliga upptäckter i praktiska tillämpningar.

Regeringen har nyligen i propositionen FoU och samverkan i innovationssystemet (prop. 2001/02:2) föreslagit åtgärder som ska ytterligare stärka innovationssystemet och förbättra möjligheterna att förädla forskningsresultat och förmedla dem till näringslivet. I propositionen behandlas bl.a. verksamheten vid Verket för innovationssystem, (Vinnova), satsningar på industriforskningsinstituten och kommersialiseringen av forskningsresultat.

Vinnova, som inrättades den 1 januari 2001, är ett av statens viktigaste instrument för att stimulera starka innovationssystem i Sverige. En grundläggande uppgift för Vinnova är att initiera och finansiera behovsmotiverad FoU till stöd för innovationssystemet och en hållbar utveckling. En stor del av innovationerna växer fram i samarbeten. Vinnova bör ytterligare förstärka kunskapsutbytet och stimulera rörligheten mellan universitet och högskolor, forskningsinstitut och näringsliv. Verket bör dessutom samverka med andra närings- och innovationspolitiska aktörer för att bygga upp konkurrenskraftiga och dynamiska regionala miljöer. Avsikten med dessa åtgärder är att stärka innovationssystemet så att svenska innovationer kan utvecklas och tas till vara.

I propositionen föreslår regeringen också att Vinnova får ett tydligare uppdrag att långsiktigt stödja industriforskningsinstitutens roll i det nationella innovationssystemet. Industriforskningsinstituten, som fungerar som en viktig länk mellan högskolan och näringslivet, har till uppgift att stödja företagens kunskapsutveckling och ska medverka till att nya växande områden utvecklas. Vinnova kommer under perioden 2003@2005 att finansiera långsiktig kompetensutveckling vid industriforskningsinstituten med 100 miljoner kronor per år. Statens holdingbolag för ägande i industriforskningsinstituten, Ireco, ges dessutom i uppdrag att vidareutveckla institutsstrukturen. Regeringen vill att Ireco verkar för en omstrukturering som syftar till att skapa färre och större institut, öka institutens internationella konkurrenskraft och stärka näringslivets engagemang i industriforskningsinstituten.

För att utveckla Sverige som kunskapsnation är det viktigt att ta till vara resultaten av den forskning och utveckling som bedrivs vid universitet och högskolor. Holdingbolag knutna till lärosätena har visat sig vara ett framgångsrikt hjälpmedel för att stödja kommersialisering av forskningsresultat. I propositionen föreslås därför också att alla universitet och högskolor ska ges möjlighet att bilda holdingbolag efter regeringens godkännande.

I propositionen En politik för tillväxt och livskraft i hela landet (prop. 2001/02:4) har regeringen också föreslagit ett nationellt program för utveckling av innovationssystem och kluster. Programmet avses bedrivas under perioden 2002@2004 och omfatta totalt 70 miljoner kronor.

Inger Strömbom undrar även varför Vinnova på en teknisk mässa i Stockholm visade en japansk bil med hybridteknik och varför verket stöder japansk bilindustri. Jag har inhämtat att den bil som visades på den tekniska mässan var en illustration till Vinnovas arbete med fordons- och drivmedelsfrågor. Detta arbete är delvis en fortsättning på det uppdrag som regeringen våren 1993 gav Transportforskningsberedningen, senare Kommunikationsforskningsberedningen (KFB), att starta ett FoU- och demonstrationsprogram om el- och hybridfordon. I detta program deltog såväl svenska som utländska biltillverkare som aktiva partners och medfinansiärer.

Inom programmet har demonstrationer genomförts i Stockholm, Göteborg och Skåne. Resurserna från KFB uppgick sammanlagt till 120 miljoner kronor under perioden 1993@2000. Dessa medel användes till demonstration av fordon och utveckling av infrastrukturteknologi samt till forskning som utfördes i Sverige. Dessutom genomfördes tekniska studier och studier av marknadsutvecklingen.

Regeringen fortsätter med propositionen Infrastruktur för ett långsiktigt hållbart transportsystem (prop. 2001/02:20) satsningarna inom området. I propositionen föreslås ett samlat program för teknisk utveckling, demonstration och införande av nya lösningar. Programmet bör genomföras i samverkan med näringslivet. Det bör både främja tillkomsten av nya tekniska lösningar och skapa förutsättningar för genomslag på marknaden.

En mängd faktorer samverkar och är avgörande för att bibehålla och utveckla ett framgångsrikt svenskt innovationsklimat. Med de åtgärder som jag här har redogjort för har ytterligare steg tagits för att stärka innovationssystemet så att svenska innovationer tas till vara.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.