Framtiden för Hjulstabron
Skriftlig fråga 2021/22:799 av Åsa Coenraads (M)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2022-01-18
- Överlämnad
- 2022-01-19
- Anmäld
- 2022-01-20
- Svarsdatum
- 2022-01-26
- Sista svarsdatum
- 2022-01-26
- Besvarad
- 2022-01-26
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Infrastrukturminister Tomas Eneroth (S)
Möjligheten till en framtida klimatsmart sjöfart i Mälaren hindras i dag av höjden på Hjulstabron där väg 55 passerar över Mälaren. Bron, som byggdes 1953, har dessutom akuta renoveringsbehov.
Om Hjulstabron skulle byggas om och höjas skulle större fartyg komma längre in i Mälaren. En växande industri i Mälardalen förutsätter smarta infrastrukturlösningar för att Sverige ska nå sina högt uppsatta klimatmål. Klimatsmarta transportlösningar som flyttar transporter från väg till sjö gynnar inte bara arbetsmarknadsregionen utan avlastar en redan hårt belastad infrastruktur på väg.
Hjulstabron är dock en återkommande fråga för att sjöfarten ska kunna växa, och enligt en tidigare avsiktsförklaring från Transportstyrelsen från 2009 ska huvudfinansiären av Mälarprojektet fortsatt stå för kostnaderna tills projektet inkluderas i den nationella planen.
Frågan om Hjulstabrons ombyggnation verkar emellertid återigen bortglömd när den nya nationella infrastrukturplanen presenterats.
Parterna har redan investerat 5,4 miljarder utan att bron har inkluderats. Om inte Hjulstabron färdigställs eller räknas in i den nationella planen är dessa pengar helt bortkastade då det i dag inte är möjligt att få in större och längre fartyg till Västerås och Köpings hamnar.
Jag vill med anledning av ovanstående fråga infrastrukturminister Tomas Eneroth följande:
Vilka åtgärder avser ministern att vidta för att Hjulstabron ska inkluderas i den nationella planen?
Svar på skriftlig fråga 2021/22:799 besvarad av Infrastrukturminister Tomas Eneroth (S)
Svar på fråga 2021/22:799 av Åsa Coenraads (M) Framtiden för Hjulstabron
Åsa Coenraads har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att Hjulstabron ska inkluderas i den nationella planen.
Det finns många viktiga och angelägna åtgärder i transportinfrastrukturen att genomföra runt om i landet. Förra våren presenterade regeringen en infrastrukturproposition med den största ekonomiska ramen någonsin för transportinfrastrukturåtgärder. Riksdagen fattade beslut i enlighet med regeringens förslag. Sammanlagt beräknas ramen uppgå till 881 miljarder kronor under den kommande planperioden 2022–2033. Jag kan konstatera att Trafikverket aldrig tidigare har haft så mycket pengar till transportinfrastrukturen och kan i sammanhanget notera att Moderaterna föreslog 30 miljarder kronor mindre än regeringen till utbyggnad av ny infrastruktur.
Regeringen har genom det så kallade Mälarprojektet satsat stora resurser för att öka kapaciteteten in i Mälaren genom en ny och förbättrad farled in till Södertälje, förstärkningar i kanalen, ny större sluss i Södertälje samt muddringsåtgärder i Mälaren. I kombination med hamnarnas investeringar i Västerås och Köping möjliggör detta för att större fartyg kan trafikera Mälaren. Redan 2018 gav regeringen Trafikverket i uppdrag att fortsätta utreda bland annat Hjulstabron med målsättningen att objektet är så pass utrett att det kan övervägas i nästa planrevidering.
Trafikverket har redovisat sitt förslag till nationell plan för transportinfrastrukturen 2022–2033. Förslaget har skickats ut på remiss. Sista svarsdatum för remissinstanserna är den 28 februari 2022.
Jag ser fram emot att lyssna in synpunkter från alla aktörer, såsom regioner, kommuner, näringsliv och civilsamhälle. Hur den slutliga planen kommer att se ut tar regeringen beslut om under våren 2022.
Stockholm den 26 januari 2022
Tomas Eneroth
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.