Till innehåll på sidan

Frigivning av politiska fångar i Iran samt kurdernas och andra minoriteters grundläggande mänskliga rättigheter

Skriftlig fråga 2021/22:749 av Amineh Kakabaveh (-)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2022-01-13
Överlämnad
2022-01-13
Anmäld
2022-01-14
Svarsdatum
2022-01-26
Sista svarsdatum
2022-01-26
Besvarad
2022-01-26

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

PDF

till Utrikesminister Ann Linde (S)

 

Människorättsaktivisten och språkläraren Zahra Mohammadi arresterades i början av 2021. Zahra Mohammadi hade länge arbetat för organisationen Nojins kulturella sällskap. Hennes brott var att hon där undervisat barn i det kurdiska språket. Under första veckan 2022 dömdes hon till fem års fängelse. Medborgarna i staden Sanandij gav ett massivt stöd till Zahras arbete som modersmålslärare, och de protesterade efter domen. Hundratals demonstranter gick till fots till fängelset dit hon förts och låsts in bakom lås och bom. 

Under de tio år som Zahra Mohammadi undervisat har hennes arbete skett öppet och varit välkänt av myndigheterna. I den iranska grundlagen 2 kap. artikel 15 står det att läsa att det vid sidan av det persiska språket, som är det officiella myndighetsspråket i landet, är tillåtet att använda lokala och etniska språk i tidningar och medier och vid undervisning i minoriteternas litteratur. Hennes undervisning har alltså inte varit olaglig. Islamiska regimens domstolar verkar inte fatta beslut utifrån vad den iranska grundlagen säger. Rätten till ett eget modersmål är en grundläggande rättighet. Eftersom domen mot Zahra Mohammadi strider mot landets egen grundlag måste den ogiltigförklaras och Zahra Mohammadi omedelbart försättas på fri fot. 

FN:s speciella rapportörer uttryckte 2019 stor oro när de fick kännedom om fängslandet av Zahra Mohammadi och att man kriminaliserat en handling utan att detta har sin grund i någon lag utan snarare är ett rent påhitt av domstolen i Sanandaj.

Att döma en ung kvinnlig lärare för att hon undervisat barn i det kurdiska språket, vilket är deras modersmål, till fem års fängelse är ett brott mot både FN:s konvention om mänskliga rättigheter och iransk grundlag, och det är en i det närmaste ofattbar grymhet. Efter vad vi har erfarit genom åren vet vi att det som har drabbat Zahra Mohammadi inte är ett enstaka fall när det gäller kvinnors och minoriteters rättsosäkerhet när de släpas inför rätta i Iran.

Med anledning av detta vill jag ställa följande fråga till utrikesminister Ann Linde:

 

Kommer Sverige som enskilt land och inom EU och FN att driva frågan om Zahras och andra politiska fångars och samvetsfångars frigivning samt frågan om att kurdernas och andra minoriteters grundläggande rättigheter ska respekteras i Iran?

Svar på skriftlig fråga 2021/22:749 besvarad av Utrikesminister Ann Linde (S)

UD2022/00516 / 00862 Utrikesdepartementet Utrikesministern Till riksdagen

Svar på fråga 2021/22:749 av Amineh Kakabaveh (-) Frigivning av politiska fångar i Iran samt kurdernas och andra minoriteters grundläggande mänskliga rättigheter samt fråga 2021/22:813 av Anders Österberg (S) Systematiska förföljelser i Iran

Amineh Kakabaveh har frågat mig om Sverige som enskilt land och inom EU och FN avser driva frågan om Zahra Mohammadi och andra politiska fångars och samvetsfångars frigivning samt frågan om att kurdernas och andra minoriteters grundläggande rättigheter ska respekteras i Iran.

Anders Österberg har frågat mig om jag kommer att uttala mig om det systematiska förtryck som pågår i Iran. Jag besvarar frågorna samlat.

Som jag framfört i flera interpellationsdebatter, och även i svar på flera riksdagsfrågor – bl.a. 3397, 3004, 1871, 1506, och 549 under föregående riksdagsår – är läget vad gäller de mänskliga rättigheterna i Iran fortsatt mycket allvarligt. Jag delar frågeställarens djupa oro över situationen, inte minst för etniska och religiösa minoriteter och människorättsförsvarare.

Regeringen lyfter regelbundet dessa frågor i bilaterala kontakter på olika nivåer, inklusive i mina samtal på utrikesministernivå och i egna uttalanden. Vi har också ett nära samarbete med andra länder inom såväl EU som FN, med gemensamma uttalanden och samordnade åtgärder.

Sverige kommer naturligtvis fortsätta ta upp mänskliga rättigheter, inklusive etniska och religiösa minoriteters rättigheter, i vår bilaterala dialog med Iran.

Stockholm den 26 januari 2022

Ann Linde –

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.