Friskolor
Skriftlig fråga 2005/06:96 av Järrel, Henrik S (m)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2005-10-11
- Anmäld
- 2005-10-11
- Besvarad
- 2005-10-19
- Svar anmält
- 2005-10-19
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 10 oktober
Fråga 2005/06:96 av Henrik S Järrel (m) till statsrådet Ibrahim Baylan (s)
Friskolor
Skolverkets enhet för nationell utvärdering av skolor har vid två tillfällen detta år bland annat konstaterat att friskolor är resurseffektivare och har genom konkurrensen en kvalitetshöjande influens på näraliggande kommunala skolor.
Slutsatserna var politiskt obekväma för regeringen.
Vid första tillfället återkallades rapporten av verkschefen. Då en reviderad version lades fram vid ett senare tillfälle valde verkschefen att inte ställa sig bakom rapporten. Enhetens fortsatta existens är för närvarande föremål för prövning inom Skolverket.
Strömlinjeformningen efter politisk korrekthet i axeln departementschef@verkschef framgår med all önskvärd tydlighet.
Vilka vidare åtgärder avser statsrådet att vidta för att stärka friskolornas kvalitets- och effektivitetsfrämjande inverkan på det kommunala skolväsendet?
Svar på skriftlig fråga 2005/06:96 besvarad av
Svar på fråga 2005/06:96 om friskolor
Statsrådet Ibrahim Baylan
Henrik S Järrel har frågat vilka åtgärder jag avser att vidta för att stärka fristående skolors effektivitetsfrämjande inverkan på kommunala skolor.
För den som läst den aktuella rapporten från Skolverket framstår det tydligt att det finns skäl att vara försiktig med att dra alltför långtgående slutsatser av denna.
Analyserna omfattar endast grundskolor som utfärdat slutbetyg i årskurs 9. I studien ingår 1 010 kommunala och 105 fristående grundskolor. De utgör drygt 80 respektive 40 % av samtliga skolor med elever i årskurs 9. Andelen elever i fristående skolor utgör ca 3 % av antalet elever i studien. Bortfallet för de fristående skolorna uppgår till 60 %.
Då inga data finns över ingångsvärdena, det vill säga vad eleverna kan när de börjar i en skola, saknas förutsättningar för att bestämma vad som är skolans bidrag till elevernas kunskapsutveckling.
I rapporten konstateras att den använda metoden ställer höga krav på data. Samtidigt reser Skolverket frågan om data i det nationella uppföljningssystemet innehåller tillräcklig information för att bedöma enskilda skolors relativa effektivitet. Man bedömer att det är viktigt att fortsätta arbetet med att öka tillgången till data i det nationella uppföljningssystemet.
Som enda mått på skolans resurser används lärartäthet (antal lärare omräknat till heltidstjänster per 100 elever), vilket innebär att måttet på skolans resurser är grovt. I rapporten konstateras: ”En brist med dessa data är att lärartätheten gäller hela skolan, vi har alltså ingen information om hur lärartätheten ser ut för de elever som vi har resultatmått för.”
De resultatmått som används bygger på elevernas slutbetyg från årskurs 9. En förutsättning för att använda dessa mått är att betygssättningen är likvärdig. I Riksrevisionens rapport Betyg med lika värde? @ en granskning av statens insatser (RiR 2004:11) konstateras att betygssättningen brister i likvärdighet. Enligt Skolverkets senaste rapport Utbildningsinspektionen 2004 har lärare och skolledare behov av att höja sin kompetens i att sätta betyg. Inspektionerna visar att skolledningarna sällan tar några initiativ för att säkra en likvärdig betygssättning.
I rapporten påstås vidare att fristående skolor samt skolor (oavsett huvudman) i kommuner med en hög andel elever i fristående grundskolor har en högre relativ effektivitet. Samtidigt framhåller man att en viss försiktighet är påkallad när det gäller tolkning och slutsatser. Antalet fristående skolor som uppfyller urvalskriterierna är förhållandevis få och analysen har inte kunnat fånga upp i vilken utsträckning resultaten påverkas av ett positivt urval av elever vid fristående skolor.
Skolverket har prövat en matematisk metod kompletterad med en statistisk metod. Den slutsats man hittills kan dra är att olika metoder ger olika resultat. Studier av samband mellan resurser och resultat är viktiga. Därför är det viktigt att utveckla mått och metoder som förmår fånga de faktiska förhållandena.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.