Frysning av tillgångar vid misstänkt penningtvätt
Skriftlig fråga 2009/10:838 av Eriksson, Birgitta (s)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2010-05-26
- Anmäld
- 2010-05-26
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Svar anmält
- 2010-06-03
- Besvarad
- 2010-06-03
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 26 maj
Fråga
2009/10:838 Frysning av tillgångar vid misstänkt penningtvätt
av Birgitta Eriksson (s)
till justitieminister Beatrice Ask (m)
I många europeiska länder är det möjligt att frysa individers tillgångar under utredning av bland annat misstänkt penningtvätt, bland andra Finansförbundet anser att en liknande lagstiftning ska införas i Sverige. Frysningen sker genom att myndigheterna stoppar eller senarelägger en transaktion hos exempelvis en bank. Enligt nu gällande lagstiftning kan inte åklagare och polis som fattar misstanke mot en specifik överföring stoppa den i väntan på brottsutredning. Pengarna försvinner in i ny brottslighet eller till den kriminellas konsumtion i stället för att komma brottsoffret eller staten till godo. Problemet och åtgärdsförslaget har varit väl känt under hela valperioden, men statsrådet har avstått från att agera. Det skulle sannolikt också finnas en bred uppslutning i riksdagen om regeringen lade förslaget.
Mot bakgrund av vilka fakta och argument har justitieministern valt att inte under valperioden föreslå en frysning av tillgångar vid misstänkt penningtvätt?
Svar på skriftlig fråga 2009/10:838 besvarad av Justitieminister Beatrice Ask
den 3 juni
Svar på fråga
2009/10:838 Frysning av tillgångar vid misstänkt penningtvätt
Justitieminister Beatrice Ask
Birgitta Eriksson har frågat mig mot bakgrund av vilka fakta och argument jag har valt att inte under valperioden föreslå en frysning av tillgångar vid misstänkt penningtvätt.
Regeringen har under mandatperioden tagit initiativ till en nationell mobilisering mot den grova organiserade brottsligheten, ett initiativ som fått stort genomslag och bidragit till att myndigheterna kan agera på flera fronter både mot den grova kriminaliteten i sig och mot de kriminellas brottsvinster. Även lagändringar har skett. Sedan 2008 finns till exempel förbättrade möjligheter att förverka utbyte av brottslig verksamhet (så kallat utvidgat förverkande)och att genom tvångsmedlet förvar säkra tillgångar på bland annat bankkonton. På regeringens uppdrag har vidare Ekobrottsmyndigheten, i samverkan med andra myndigheter, under våren bildat en myndighetsgemensam specialistfunktion för brottsutbytesfrågor. Allt detta ökar rättsväsendets möjligheter att komma åt tillgångar som härrör från brottslig verksamhet.
Arbetet med att utveckla sätten att dra in brottsvinster får emellertid aldrig avstanna. Som jag tidigare nämnt i olika sammanhang pågår det därför inom Justitiedepartementet ett arbete med att ta fram direktiv för en översyn av kriminaliseringen av penningtvätt. Det är avsett att ett moment i det uppdraget ska vara att överväga om det – utöver vad som redan är möjligt enligt gällande lagstiftning mot penningtvätt – finns behov av och är lämpligt att införa ytterligare möjligheter att tillfälligt stoppa misstänkta transaktioner. Den fråga som Birgitta Eriksson uppmärksammar är alltså avsedd att tas upp i en utredning.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.