Full kostnadstäckning för kollektivtrafiken

Skriftlig fråga 2020/21:1211 av Jimmy Ståhl (SD)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2021-01-08
Överlämnad
2021-01-11
Anmäld
2021-01-12
Svarsdatum
2021-01-20
Sista svarsdatum
2021-01-20
Besvarad
2021-01-20

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

PDF

till Infrastrukturminister Tomas Eneroth (S)

 

Svensk kollektivtrafik lider ekonomiskt som konsekvens av de restriktioner som införts på grund av coronasmittan i samhället. Kollektivtrafiken finansieras huvudsakligen genom biljettintäkter och anslag från kommuner, regioner och stat. Under större delen av 2020 har biljettintäkterna till kollektivtrafiken sjunkit avsevärt. Inte bara har åkandet minskat, utan det har även varit svårare att utföra biljettkontroller, vilket har medfört att andelen passagerare som rest utan giltig biljett har ökat.

Under hösten 2020 utbetalade regeringen 3 miljarder kronor till svensk kollektivtrafik, som kompensation för bortfallet under delar av våren och sommaren. Kompensationen motsvarade dock inte det reella bortfallet, vilket av intresseorganisationen Svensk kollektivtrafik uppskattas uppgå till runt 7,5 miljarder kronor. Exempelvis har ingen ersättning utbetalats för förlusterna under hösten 2020.

I budgeten för 2021 har regeringen utlovat 2 miljarder kronor till kollektivtrafiken, som kompensation för bortfallet av biljettintäkter under våren 2021. Svensk kollektivtrafik förväntar sig dock att det reella bortfallet under 2021 kommer att landa på ungefär samma belopp som förra året, det vill säga runt 7,5 miljarder kronor. Det ska tilläggas att regeringen aviserat att regeringens stöd reduceras till trafikbolag som minskar sin turtäthet eller service jämfört med ett normalår (2019).

Nu står Sveriges kollektivtrafikbolag, kommuner och regioner inför ett dilemma. Hur länge kan man upprätthålla sin resandeservice på oförändrad nivå med de medel som nu står till buds? Hur ska kommuner och regioner prioritera i sina budgetar, mellan hälso- och sjukvård och kollektivtrafiken?

Med anledning av ovanstående önskar jag fråga infrastrukturminister Tomas Eneroth:

 

Hur motiverar regeringen att den inte helt och hållet kompenserar kollektivtrafiken för det ekonomiska bortfall som den minskade biljettförsäljningen till följd av restriktionerna under coronapandemin har medfört?

Svar på skriftlig fråga 2020/21:1211 besvarad av Infrastrukturminister Tomas Eneroth (S)

I2021/00038 Infrastrukturdepartementet Infrastrukturministern Till riksdagen

Svar på fråga 2020/21:1211 av Jimmy Ståhl (SD)
Full kostnadstäckning för kollektivtrafiken

Jimmy Ståhl har frågat mig hur regeringen motiverar att den inte helt och hållet kompenserar kollektivtrafiken för det ekonomiska bortfall som den minskade biljettförsäljningen till följd av restriktionerna under coronapandemin har medfört.

Den pågående pandemin ställer krav på att kollektivtrafiken kan nyttjas på ett säkert sätt för att undvika smittspridning. Ansvaret för att finansiera och upprätthålla den lokala och regionala kollektivtrafiken vilar emellertid på kommuner och regioner.

För att regioner och kommuner ska kunna upprätthålla kapaciteten i kollektivtrafiken har ett särskilt stöd på sammanlagt 5 miljarder kronor inrättats. Utöver detta har det för 2020 tillförts 26 miljarder kronor till det generella statsbidraget till kommuner och regioner, varav 12,5 miljarder kronor föreslås som ett permanent tillskott. För 2021 har ytterligare 10 miljarder kronor tillförts. De generella bidragen innebär att medel står till buds hos regionerna för att användas bland annat för åtgärder som kan komma kollektivtrafiken till del.

Regeringen kommer vara noga med att de skattemedel som i budgeten avsätts för biljettintäkter under coronapandemin kommer ut i verksamheterna. Det är viktigt för att bidra till upprätthållande av trafik i en omfattning som kan motverka smittspridning ombord.

Stockholm den 20 januari 2021

Tomas Eneroth

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.