Fusk inom assistansersättningen
Skriftlig fråga 2020/21:495 av Linda Lindberg (SD)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2020-11-13
- Överlämnad
- 2020-11-16
- Anmäld
- 2020-11-17
- Svarsdatum
- 2020-11-25
- Sista svarsdatum
- 2020-11-25
- Besvarad
- 2020-11-25
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Socialminister Lena Hallengren (S)
I en artikel som publicerades den 12 november beskrivs en kvinna som står åtalad för felaktigt utbetald assistansersättning. Beloppet som nämns är 7,3 miljoner svenska kronor, som kvinnan ska ha fått utbetalt under 2013–2018.
Problematiken kring assistansfusk är omtalad; utredningar så långt tillbaka som 2005 vittnar om att just detta område är särskilt utsatt för välfärdsbrottslighet, och trots att det gått 15 år sedan dess har föga hänt.
Det är en oerhörd belastning för vårt socialförsäkringssystem, och dess legitimitet och respekt naggas i kanten varje gång frågetecken kring bidragsbrott uppdagas.
Att regeringen inom ramen för budgeten satsat på brottsutredande verksamhet inom berörda myndigheter ser vi positivt på. Men det frångår inte det faktum att regeringen börjar i fel ände. Det är den eftersatta lagstiftningen som möjliggör att myndigheterna även fortsatt är begränsade i sitt brottsutredande arbete och att det fortfarande finns goda möjligheter för oseriösa företag och bedragare att utnyttja systemet. Inspektionen för vård och omsorg skriver i sin senaste rapport att de fortfarande använder sig av brevpost i sin kommunikation med andra myndigheter, vilket leder till extremt långa ledtider och komplicerar utredningsförfaranden i kritiska lägen.
Med anledning av detta vill jag fråga socialminister Lena Hallengren:
Tänker ministern med anledning av det som framförts ta något initiativ för att förändra lagstiftningen?
Svar på skriftlig fråga 2020/21:495 besvarad av Socialminister Lena Hallengren (S)
Svar på fråga 2020/21:495 av Linda Lindberg (SD)
Fusk inom assistansersättningen
Linda Lindberg har frågat mig om jag med anledning av det som framförts i frågan angående fusk i assistansersättningen kommer att ta något initiativ för att förändra lagstiftningen.
Fusk och kriminalitet hör inte hemma i assistansersättningen. Att motverka felaktiga utbetalningar och bidragsbrott inom välfärdssystemen är nödvändigt för att upprätthålla förtroendet för vårt gemensamma välfärdssamhälle. Samtidigt får det inte innebära att de berättigades assistansersättning beskärs, den som har rätt till assistans ska få det.
För att skapa och upprätthålla ett välfungerande välfärdssystem där rätt person får rätt insats samtidigt som missbruk och bidragsbrott motverkas krävs det flera olika typer av åtgärder. Lagstiftningen måste, precis som Linda Lindberg påpekar, vara ändamålsenlig samtidigt som ansvariga myndigheter har rätt resurser och verktyg.
Regeringen och ansvariga myndigheter har vidtagit flera åtgärder för att motverka felaktiga utbetalningar och bidragsbrott inom välfärdssystemen i stort och inom assistansersättningen, till exempel:
Den 1 januari 2020 trädde skärpningar av både bidragsbrottslagen och lagen om underrättelseskyldighet vid felaktiga utbetalningar från välfärdssystemen i kraft.
Regeringen föreslår i budgetpropositionen att Försäkringskassan tillförs 110 miljoner kronor från 2021 för att intensifiera arbetet med att motverka felaktiga utbetalningar och bidragsbrott. Regeringen föreslår också att det ska införas ett riksdagsbundet mål för att utbetalningarna från välfärdssystemen ska vara korrekta, andelen felaktiga utbetalningar ska minska och fel ska motverkas.
Under 2020 har regeringen också förtydligat i Försäkringskassans instruktion att myndigheten ska delta i det myndighetsgemensamma arbetet mot den grova och organiserade brottsligheten.
Försäkringskassan har de senaste åren utvecklat sitt arbete för att motverka felaktiga utbetalningar och bidragsbrott. Utredningsmetodiken har utvecklats, bland annat genom att tillämpa riskprofilering, tillsätta särskilda utredningsteam samt löpande kontakt med IVO gällande misstänkt oseriösa anordnare. Förändringarna har inneburit en markant ökning av upptäckta felaktiga utbetalningar, antalet kontrollutredningar och polisanmälningar.
I regleringsbrevet för 2020 gav regeringen IVO i uppdrag att göra en analys av arbetet med assistansanordnare och ge förslag till åtgärder för att hindra anordnare från att bedriva oseriös verksamhet. IVO lämnade 26 oktober sin rapport Förslag till åtgärder gällande oseriösa assistansanordnare till regeringen. Rapporten innehåller flera förslag som bland annat har till syfte att effektivisera IVO:s samverkan med andra myndigheter. IVO:s rapport analyseras för närvarande i Regeringskansliet och regeringen avser att återkomma i frågan.
Att motverka felaktiga utbetalningar och bidragsbrott i våra välfärdssystem är ett ständigt pågående arbete både för regeringen och för ansvariga myndigheter.
Stockholm den 25 november 2020
Lena Hallengren
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.