Gigekonomin
Skriftlig fråga 2022/23:495 av Jamal El-Haj (S)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2023-03-28
- Överlämnad
- 2023-03-28
- Anmäld
- 2023-03-29
- Svarsdatum
- 2023-04-05
- Sista svarsdatum
- 2023-04-05
- Besvarad
- 2023-04-05
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Statsrådet Paulina Brandberg (L)
Svensk arbetsmarknad har förändrats de senaste två årtiondena. Från att den i decennier har dominerats av tillsvidareanställningar på heltid hos en arbetsgivare har en mer otrygg men också flexiblare arbetsmarknad vuxit fram. Den har fått namn som plattformsekonomi eller gigekonomi.
Gigekonomin och plattformsekonomin utmärks bland annat av att relationen består av tre, i stället för som brukligt av två, parter: gigarbetaren (utföraren), kunden (beställaren) och plattformen (tillhandahållaren). I vissa fall finns det även ytterligare en aktör inblandad, då gigarbetare som arbetar genom en plattform kan vara knutna till ett egenanställningsföretag. Kända exempel på företag inom gigekonomin är Uber och Amazon Mechanical Turk.
En central arbetsrättslig fråga är om gigarbetaren ska ses som arbetstagare eller (självständig) uppdragstagare. I Sverige gäller arbetsrätten relationen mellan arbetstagare och arbetsgivare, medan exempelvis uppdragsavtal faller utanför arbetsrättens tillämpningsområde.
I praktiken är de som arbetar åt till exempel Uber eller Foodora uppenbart i en arbetstagarsituation och helt beroende av plattformen för att kunna ta uppdrag. Arbetsrättsligt saknas i dag dock praxis från högsta instans för om just plattformsföretag ska ses som arbetsgivare eller inte. Otydligheten kring anställningsförhållandet, och det faktum att få gigarbetare täcks av ett kollektivavtal, kan få negativa konsekvenser för löneutveckling och trygghet på jobbet.
Frågan om hur gigekonomin ska regleras och hur de som arbetar i dessa sektorer av ekonomin ska kunna ges anställningstrygghet och rimliga arbetsvillkor är i slutänden en politisk fråga. Det är lagstiftaren, Sveriges riksdag, som måste bestämma sig.
Med anledning av detta vill jag fråga statsrådet Paulina Brandberg:
Hur vill statsrådet reglera de delar av arbetsmarknaden där gigarbete förekommer för att ge de arbetande trygghet och rimliga arbetsvillkor?
Svar på skriftlig fråga 2022/23:495 besvarad av Statsrådet Paulina Brandberg (L)
Svar på fråga 2022/23:495 av Jamal El-Haj (S)
Gigekonomin
Jamal El-Haj har frågat mig om hur jag vill reglera de delar av arbetsmarknaden där gigarbete förekommer för att ge de arbetande trygghet och rimliga arbetsvillkor.
Alla som arbetar i Sverige ska ha goda arbetsvillkor och en säker arbetsmiljö, oavsett formen för arbetet. Dåliga arbetsvillkor hör inte hemma på den svenska arbetsmarknaden.
Den svenska modellens förmåga till snabb omställning och anpassning gör att Sverige har goda förutsättningar att möta de förändringar som sker på arbetsmarknaden. Löner och villkor regleras i första hand av arbetsmarknadens parter. Att parterna tar ett stort ansvar för regleringen av arbetsmarknaden och anpassar villkoren efter förutsättningarna i olika branscher är en viktig del av den svenska modellen. Det gäller även för gigarbete, eller plattformsarbete som det också kallas.
Inom EU leder Sverige nu förhandlingarna om ett direktiv som syftar till att förbättra arbetsvillkoren vid plattformsarbete. Förslaget till direktiv omfattar i huvudsak tre olika områden: förebyggande och adressering av felaktig klassificering av anställningsstatus, regler för algoritmisk verksamhetsledning samt förbättrad insyn och transparens gällande plattformsföretag.
Att de som utför arbete inom plattformsekonomin känner trygghet och har rimliga arbetsvillkor inom hela EU är en prioriterad fråga för mig. Jag hoppas därför att vi som ordförande i ministerrådet ska kunna ena medlemsländerna i frågan under våren.
Stockholm den 5 april 2023
Paulina Brandberg
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.