Hållbar miljö och framtidens plaster
Skriftlig fråga 2016/17:260 av Lars Tysklind (L)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2016-10-28
- Överlämnad
- 2016-10-31
- Anmäld
- 2016-11-08
- Svarsdatum
- 2016-11-09
- Sista svarsdatum
- 2016-11-09
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Miljöminister Karolina Skog (MP)
Sverige håller just nu på att implementera ett EU-direktiv om att minska antalet plastbärkassar. Det är en mycket god ambition som kan minska nedskräpningen och resursanvändningen samt konsekvenserna av detta.
Det är dock inte troligt att användningen av plaster generellt eller plastbärkassar specifikt kommer att helt upphöra. Därför måste framtidens plaster bli mer hållbara, både utifrån ett klimat- och ett miljöperspektiv.
Det finns i dag plaster som har goda egenskaper och som är miljö- och klimatvänliga. Den moderna och innovativa komposterbara bioplasten ligger långt fram vad gäller hållbarhet och miljönytta i kontrast till de konventionella plasterna. En övergång från fossil råvara, till exempel olja och fossilgas, till bioråvara för denna plast skulle ge positiv inverkan på miljön och klimatet och bidra till minskad nedskräpning.
Exempelvis skulle nedskräpningen minska vid användning av komposterbara bioplaster. Detta eftersom det tar 500–1000 år för en konventionell plastbärkasse att brytas ned i naturen, medan en modern bioplastkasse kan brytas ned helt på 1 år. Även skillnaden i klimatpåverkan från framställningen av de olika plasterna är betydlig. Den komposterbara bioplasten har betydligt lägre klimatpåverkan än motsvarande av fossilt ursprung.
Goda förebilder i användningen av bioplast är Italien och Frankrike, som med stor framgång gått före i användningen av komposterbara bioplaster. De har i implementeringen av EU-direktivet främjat utvecklingen av miljövänlig, hållbar och komposterbar plast. I Italien har man till exempel sett en halverad förbrukning av det totala antalet plastbärkassar i och med att man förbjöd plastbärkassar som inte är av komposterbara bioplaster. I Frankrike förbjuds fruktpåsar i PE-plast, som används i dagligvaruhandeln vid lösviktsförsäljning av frukt och grönsaker. De påsar som ska användas efter årsskiftet ska vara certifierat hemkomposterbara.
Med anledning av ovanstående samt EU:s och Sveriges höga ambitioner när det gäller frågan om cirkulär ekonomi vill jag fråga miljöminister Karolina Skog:
Vilka åtgärder avser ministern och regeringen att vidta för att främja utvecklingen och användningen av framtidens plaster, som den komposterbara bioplasten?
Svar på skriftlig fråga 2016/17:260 besvarad av Miljöminister Karolina Skog (MP)
Dnr M2016/02555/Ke | ||
Miljö- och energidepartementet |
Miljöministern |
Till riksdagen
Svar på fråga 2016/17:260 av Lars Tysklind (L) Hållbar miljö och framtidens plaster
Lars Tysklind har frågat mig vilka åtgärder jag och regeringen avser att vidta för att främja utvecklingen och användningen av framtidens plaster, som den komposterbara bioplasten.
Förutom möjligheter med olika material så finns också stora problem för miljön när plasten hamnar i naturen eller i den marina miljön. Våra hav fylls med plastskräp. Om vi inte gör något riskerar det att finnas mer plast än fisk i haven år 2050. All nedskräpning är förbjuden i dag. Trots det slängs mängder med skräp på gator och torg, och även i naturen. Vi behöver därför agera av flera olika skäl. Förutom att skräpet förstör miljön och hälsan så bryts plast från exempelvis plastbärkassar ned i små mikropartiklar, partiklar som lätt binder gifter. Partiklarna äts upp av djur och fiskar och så småningom hamnar både plasten och gifter på våra tallrikar. Det finns därför anledning att se över annan teknik och möjligheter för framtidens material, exempelvis avseende nedbrytbarhet, för att främja en cirkulär och biobaserad ekonomi.
Den 21 januari 2016 fastställde regeringen Smart industri – en nyindustrialiseringsstrategi för Sverige. Strategin ska bidra till att stärka företagens omställningsförmåga och konkurrenskraft. Samtidigt ska den möta de allt högre krav på en långsiktigt hållbar produktion och effektivt resursutnyttjande som ställs. Ökad resurseffektivitet, miljöhänsyn och en mer hållbar produktion ska bidra till industrins värdeskapande, jobbskapande och konkurrenskraft i hela landet. Handlingsplanen till strategin uppmärksammar bl.a. behov att utveckla nya eller förbättra existerande tekniker, varor och tjänster med avseende på kraftigt minskade utsläpp, utfasning av särskilt farliga ämnen, högre energi- och resurseffektivitet, högre återanvändnings- och återvinningsbarhet, samt högre miljöprestanda. Regeringen har också lanserat ett antal samverkansprogram, där ett handlar om uppkopplad industri och nya material. Till dessa strategier och samverkansprogram har särskilda medel kopplats till Vinnova för deras utlysningar till projekt.
Regeringen har också tagit andra initiativ avseende plast och mikroplaster. Naturvårdsverket har ett särskilt uppdrag till juni 2017 om mikroplaster. Kemikalieinspektionen har haft i uppdrag att föreslå ett förbud mot kosmetiska produkter som innehåller mikrokorn av plast som regeringen bereder för närvarande. Samtidigt bereder regeringen frågan om hur förbrukningen av plastbärkassar kan minska.
Stockholm den 9 november 2016
Karolina Skog
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.