Till innehåll på sidan

Handikappades möjligheter att vara aktiva i handikapporganisationer

Skriftlig fråga 2006/07:1190 av Hoff, Hans (s)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2007-05-16
Anmäld
2007-05-16
Besvarad
2007-05-24
Svar anmält
2007-05-24

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 16 maj

Fråga

2006/07:1190 Handikappades möjligheter att vara aktiva i handikapporganisationer

av Hans Hoff (s)

till statsrådet Cristina Husmark Pehrsson (m)

Att vara aktiv i ideell föreningsverksamhet är vanligt i vårt land. Det är många medborgare som är förtroendevalda i någon föreningsverksamhet och som finner stort utbyte av det samtidigt som det tillför samhället oerhört mycket.

Det har kommit till min kännedom att Försäkringskassan i Halland ifrågasätter ersättningen från vårt socialförsäkringssystem i samband med förtroendeuppdrag. Man ifrågasätter om handikappade kan ha förtroendeuppdrag som till exempel ordförande, kassör eller sekreterare i ideella lokala handikapporganisationer där förtroendeuppdrag utförs under kvällstid och i liten omfattning.

Detta omöjliggör för många som är aktiva inom handikapprörelsen att inneha ideella förtroendeuppdrag. Enligt uppgifter från handikappkonsulenten i Halmstad så har nu flera förtroendevalda i handikapporganisationer lämnat sina uppdrag på grund av detta.

Jag anser detta vara helt orimligt, att inte kunna uppbära ersättning samtidigt med ett förtroendeuppdrag som hänger samman med den organisation man har uppdraget i. Den ersättning dessa organisationer ger är mest av arten täckning för utlagda kostnader och telefon.

Jag vill fråga om statsrådet anser att det är rimligt att man inte ska kunna få ersättning från socialförsäkringssystemet samtidigt som man innehar ett förtroendeuppdrag i en handikapporganisation och om statsrådet avser att ta något initiativ i saken.

Svar på skriftlig fråga 2006/07:1190 besvarad av Statsrådet Cristina Husmark Pehrsson

den 24 maj

Svar på fråga

2006/07:1190 Handikappades möjligheter att vara aktiva i handikapporganisationer

Statsrådet Cristina Husmark Pehrsson

Hans Hoff har frågat mig om det är rimligt att man inte ska kunna få ersättning från socialförsäkringssystemet samtidigt som man innehar ett förtroendeuppdrag i en handikapporganisation och om jag avser att ta några initiativ i saken.

Enligt uppgift ifrågasätter Försäkringskassans länsorganisation i Halland ersättningen från socialförsäkringssystem i samband med vissa förtroendeuppdrag. Sådant uppdrag är till exempel ordförande, kassör eller sekreterare i en ideell lokal handikapporganisation där förtroendeuppdrag utförs under kvällstid i liten omfattning. Detta har lett till att flera förtroendevalda har lämnat sina uppdrag i handikapporganisationer.

Jag får därför meddela följande, med hänvisning till den vägledning om sjukersättning och aktivitetsersättning som gäller för Försäkringskassan (Vägledning 2004:9, version 5).

Genom att det formella kravet på arbetsförmågans nedsättning för rätt till hel aktivitets- eller sjukersättning är helt eller i det närmaste helt nedsatt, ges personer möjlighet att utnyttja en liten återstående arbetsförmåga i till exempel ideellt eller politiskt arbete utan att det formella kravet för rätt till aktivitets- eller sjukersättning ifrågasätts.

Vid bedömningen av om den försäkrade trots viss begränsad arbetsförmåga är berättigad till hel förmån, bör enligt nämnda vägledning följande beaktas.

För bedömning av arbetstiden bör utgångspunkten vara ett heltidsarbete i den sysselsättning, det uppdrag eller det förvärvsarbete den försäkrade kan utföra. Arbetstiden bör inte överstiga en åttondel av ett sådant heltidsarbete. Arbetsinkomst som inte överstiger en åttondel av den normala inkomsten på heltid i den sysselsättning, det uppdrag eller det förvärvsarbete den försäkrade kan utföra bör inte påverka rätten till hel förmån. Vid bedömningen av arbetsförmågan ska bortses från aktiviteter som kan jämföras med sådana fritidsaktiviteter som en yrkesverksam person i normalfallet utför på sin fritid. Deltagande i sådant föreningsliv eller kursverksamhet med mera som motsvarar vad en yrkesverksam person vanligen utför på sin fritid, bör det därför inte tas hänsyn till vid bedömningen av arbetsförmågan. Rätten till sjuk- eller aktivitetsersättning påverkas däremot om den försäkrades aktiviteter motsvarar sådana arbetsinsatser som vanligen utförs av förvärvsarbetande.

Eftersom det formella kravet på arbetsförmågans nedsättning för rätt till partiell aktivitets- eller sjukersättning är att arbetsförmågan är nedsatt med minst tre fjärdedelar, minst hälften eller minst en fjärdedel, ges inte den försäkrade möjlighet att arbeta mer än en fjärdedel, hälften, eller med tre fjärdedelar av ett heltidsarbete. Detta gäller oavsett i vilken form arbetsinsatsen har, om det till exempel är ett förvärvsarbete, arbete i en förening eller ett politiskt uppdrag.

Avslutningsvis vill jag framhålla att det redan i propositionen Reformerat förtidspensionssystem m.m. (prop. 1997/98:11) anfördes att det ligger ett stort värde i att personer med varaktig arbetsoförmåga ska kunna engagera sig i ideellt och politiskt arbete, trots en nedsatt arbetsförmåga. Det har av ovan framgått att denna princip gäller fortfarande. När det gäller Försäkringskassans länsorganisation i Halland saknar jag enligt RF 11:7 möjlighet att uttala mig om i fall en riktig tolkning av regelverket görs av organisationen.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.