handikappomsorgen
Skriftlig fråga 2004/05:1274 av Darell, Linnéa (fp)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2005-03-18
- Anmäld
- 2005-03-18
- Besvarad
- 2005-03-23
- Svar anmält
- 2005-03-23
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 18 mars
Fråga 2004/05:1274
av Linnéa Darell (fp) till socialminister Berit Andnor om handikappomsorgenÅrets upplaga av Socialstyrelsens lägesrapport rörande handikappomsorgen i Sverige visar på ett flertal brister, bland annat vad avser handläggning och bemötande. Många brukare uttrycker svårighet att få information om vilka insatser som finns att få. Att få förståelse hos handläggare för sina behov anser också många vara svårt. I rapporten beskrivs situationen som en förhandling mellan den funktionshindrade, dennes anhöriga och socialtjänsten. Rättigheter som riksdagen beslutat om ska berörda medborgare självklart inte behöva förhandla om för att få del av.
Handikappreformen 1994 och den nationella handlingsplanen år 2000 har båda tydligt angivet målet att människor med funktionshinder ska kunna leva ett liv med levnadsförhållanden som är jämlika med andra medborgares. Så är inte fallet i dag. År 2003 medverkade Sverige i Europeiska handikappåret. I en interpellationsdebatt uttryckte statsrådet Andnor att detta år skulle ge tillfälle till att säkra de kraftfulla steg som krävs för att Sverige ska leva upp till de mål som satts upp i den nationella handlingsplanen. Nu ser vi att bristerna består. Det finns således fortfarande ett flertal områden där måluppfyllelse gentemot den nationella handlingsplanen saknas.
Vilka åtgärder avser ministern att vidta för att personer med funktionshinder inte ska behöva förhandla om de rättigheter som riksdagen har givit dem och för att målen i den nationella handlingsplanen ska uppfyllas?
Svar på skriftlig fråga 2004/05:1274 besvarad av
den 23 mars
Svar på fråga 2004/05:1274 om handikappomsorgen
Socialminister Berit Andnor
Linnéa Darell har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att personer med funktionshinder inte ska behöva förhandla om de rättigheter som riksdagen har givit dem och för att målen i den nationella handlingsplanen ska uppfyllas.
Jag delar Darells synpunkter att personer med funktionshinder inte ska behöva förhandla om de rättigheter som riksdagen har givit dem. Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) är en rättighetslag. Det innebär att den som är missnöjd med ett beslut om insatser kan få beslutet överprövat av länsrätten. I lagen markeras respekten för individens egna önskningar och behov. Stöd ska ges och utformas i samverkan med den enskilde. Kommer man inte överens ska handläggaren hänvisa till rätten att överklaga. Det gäller även om en person är missnöjd med den stödinsats som kommunen erbjuder. Domstolen kan pröva ärendet i dess helhet och komma fram till ett annat beslut.
De brister som redovisas i den lägesrapport, som Socialstyrelsen på uppdrag av regeringen lämnar årligen, är bland annat brister i dokumentation, handläggning, samordning och information. Ansvaret för att åtgärda dessa brister ligger givetvis ytterst hos kommunerna. Konstaterade brister tyder dock på att det finns behov av information där ansvar och regler förtydligas. De tyder också på att det finns behov av riktlinjer som ger bra vägledning. Socialstyrelsen har i detta arbete en viktig roll. De mål som regeringen beslutat om i Socialstyrelsens regleringsbrev för 2005 avser bland annat normering och kunskapsutveckling. Socialstyrelsen ska utveckla sin normering inom områden där det finns behov av statlig vägledning. Socialstyrelsen ska också ge nationellt stöd till kunskapsutvecklingen inom socialtjänsten.
Inom ramen för normeringen pågår för närvarande ett arbete med att ta fram allmänna råd och en handbok om handläggning och dokumentation. Det blir ett viktigt dokument för att åtgärda brister.
Den operativa tillsynens @ det vill säga länsstyrelsernas @ uppgift är att kontrollera socialtjänsten, peka på brister där sådana finns och se till att brister åtgärdas. Det är viktigt att tillsynen fungerar, att den är professionell och effektiv. Regeringen har i december 2004 tillsatt en utredning som ska överväga förändringar för att tillsynen ska stärkas och bli mer effektiv. Uppdraget ska redovisas senast den 1 december år 2006.
Självklart ska även beslut och domar som ger människor rätt till stödinsatser verkställas. Tyvärr inträffar det att kommuner bland annat på grund av bristande planering inte verkställer alla gynnande beslut. Detta är allvarligt och en utredare har på regeringens uppdrag i december 2004 överlämnat ett förslag till hur rättssäkerheten kan förbättras för enskilda. Utredningen, Beviljats med inte fått (SOU 2004:118), remissbehandlas för närvarande.
De åtgärder som jag tagit upp vidtas i syfte att förbättra rättssäkerheten inom hela socialtjänsten, inklusive LSS-verksamhet. Men för att det ska bli bättre räcker det inte med fler lagar, allmänna råd och en effektiv tillsyn. Det krävs även att de kommuner som brister tar till sig tillsynsmyndigheternas kritik och vidtar åtgärder för att fortlöpande höja kompetensen hos tjänstemännen när det gäller dokumentation, handläggning, information och samordning.
Arbetet med att genomföra den nationella handlingsplanen för handikappolitiken (prop. 1999/2000:79) pågår. Detta arbete är långsiktigt och åtgärdsinriktat. Det handlar om att identifiera och undanröja hinder samt att bekämpa diskriminering och ett kränkande bemötande. Handlingsplanen sträcker sig fram till 2010 men för att intensifiera arbetet och höja ambitionsnivån avser regeringen att bilda en myndighet som får ansvaret för den övergripande samordningen av genomförandet av handikappolitiken. Jag vill att denna myndighet både ska vara en blåslampa och en kunskapsförmedlare i arbetet att skapa ett tillgängligt samhälle för alla. Inom Regeringskansliet pågår även ett arbete med att genomföra en halvtidsuppföljning av handlingsplanen. Avsikten är att uppföljningen ska redovisas för riksdagen under våren år 2006.
Jag vill slutligen framhålla att det europeiska handikappåret med alla aktiviteter runtom i landet under år 2003 bidrog till att öka kunskaperna om funktionshindrades situation. Den ökade insikten har stor betydelse för att säkra det fortsatta arbetet med att förverkliga handlingsplanen.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.