Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

hanteringen av Turkiets kandidatur till EU

Skriftlig fråga 2002/03:237 av Ohly, Lars (v)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2002-12-05
Anmäld
2002-12-05
Fördröjd
Ärendet var fördröjt
Besvarad
2002-12-12
Svar anmält
2002-12-12

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 5 december

Fråga 2002/03:237

 av Lars Ohly (v) till statsminister Göran Persson om hanteringen av Turkiets kandidatur till EU

Turkiet söker medlemskap i EU. EU har krävt att Turkiet ska uppfylla de så kallade Köpenhamnskriterierna innan medlemskap ska beviljas. Under senare år har situationen när det gäller mänskliga rättigheter i Turkiet dock inte förbättrats på något avgörande sätt @ särskilt inte när det gäller behandlingen av personer som begått "politiska" brott. Vissa förändringar i lagstiftningen om minoriteternas nationella och kulturella rättigheter har gjorts, men få förändringar har synts i det turkiska samhället. Situationen för mänskliga rättigheter är fortsatt bekymmersam.

Nyligen fick Turkiet en ny regering, vilket kan ha tänt förhoppningar om en annan utveckling i Turkiet. Dock upprätthåller fortfarande Turkiet sin ockupation av norra Cypern och tillsammans med Azerbajdzjan en blockad mot Armenien. Såväl ockupationen som blockaden strider mot internationell lag. När det gäller Cypern förefaller FN:s fredsplan vinna visst gehör, men när det gäller blockaden mot Armenien har Turkiet varit omedgörligt i de förhandlingar som letts av OSSE när det gäller hanteringen av Nagorno-Karabachfrågan.

Jag vill fråga statsministern:

Vad avser statsministern att göra för att förmå Turkiet att uppfylla Köpenhamnskriterierna, upphäva den illegala ockupationen av Cypern och den likaledes illegala blockaden mot Armenien?

Svar på skriftlig fråga 2002/03:237 besvarad av

den 12 december

Svar på fråga 2002/03:237 om hanteringen av Turkiets kandidatur till EU

Utrikesminister Anna Lindh

Lars Ohly har frågat statsministern vad han avser att göra för att förmå Turkiet att uppfylla Köpenhamnskriterierna, upphäva den illegala ockupationen av Cypern och den illegala blockaden mot Armenien. Frågan har överlämnats till mig.

Jag delar Lars Ohlys syn att det är av största vikt att Turkiet snarast uppfyller de politiska Köpenhamnskriterierna. Därför fortsätter Sverige och EU att ställa krav på Turkiet vad gäller demokrati och respekt för de mänskliga rättigheterna. Statsminister Göran Persson var tydlig på den punkten när han träffade Recep Tayyip Erdogan, ledaren för det nya regeringspartiet i Turkiet, i Stockholm den 27 november.

Det bådar gott att den nya regeringen, efter bara några veckor vid makten, har lagt fram två reformpaket i syfte att anpassa det turkiska iakttagandet av mänskliga rättigheter till EU:s krav. Bekämpning av tortyr och möjliggörande av förnyad rättegång i turkiska mål där det tidigare förfarandet vid domstolarna har underkänts av Europadomstolen för mänskliga rättigheter, utgör viktiga inslag i reformpaketen. Därmed skulle till exempel den fängslade kurdiska parlamentarikern Leyla Zana åter kunna få sin sak prövad av turkisk domstol. Det är viktigt att Turkiet nu får en positiv signal från EU för att uppmuntra reformprocessen.

Sverige kommer att fortsätta att ställa krav på, och noga följa utvecklingen, i Turkiet. Vi kommer bland annat att följa det praktiska genomförandet av reformerna, för att bevaka att de turkiska medborgarna verkligen kan åtnjuta sina mänskliga fri- och rättigheter.

Vad gäller Cypern välkomnar jag att FN har lagt fram en plan för en lösning av Cypernfrågan. FN har vårt fulla stöd i sina ansträngningar och jag hoppas att parterna kommer att agera konstruktivt och göra sitt yttersta för att försöka nå en överenskommelse om ett återförenat Cypern.

Konflikten mellan Armenien och Azerbajdzjan om Nagorno-Karabach är utdragen. Eldupphör råder visserligen sedan 1994, men någon överenskommelse om fredsavtal har ännu inte träffats. Inom ramen för OSSE söker Minskgruppen, vars ordförandetrojka utgörs av USA, Ryssland och Frankrike, finna en lösning på konflikten, tillsammans med parterna. Men motsättningarna mellan de båda berörda länderna är stora. År 2003 kommer Armenien att hålla såväl parlaments- som presidentval medan Azerbajdzjan håller presidentval. Detta faktum innebär att kompromissviljan hos parterna är låg och att förutsättningarna för en förhandlingslösning inom den närmaste tiden är små. Turkiet för sin del vägrar att häva blockaden mot Armenien innan parterna har träffat en fredsöverenskommelse om Nagorno-Karabach.

Sverige stöder OSSE:s och Minskgruppens arbete med att få till stånd en fredsuppgörelse. Sverige stöder också EU:s ansträngningar att bidra till en lösning av regionens konflikter. Dessa ansträngningar inriktar sig bland annat på att stimulera regionalt samarbete. Under det svenska ordförandeskapet i EU bidrog Sverige till att öka EU:s engagemang i södra Kaukasus.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.