Hatbrott mot svenskar
Skriftlig fråga 2019/20:2142 av Ellen Juntti (M)
Frågan är inlämnad
Händelser
- Inlämnad
- 2020-09-07
- Överlämnad
- 2020-09-07
- Anmäld
- 2020-09-08
- Svarsdatum
- 2020-09-16
- Sista svarsdatum
- 2020-09-16
- Besvarad
- 2020-09-16
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S)
De senaste åren har rån mot unga personer ökat kraftigt. Ofta är även gärningsmännen unga. Rånen har blivit mycket råare de senaste åren; det räcker inte längre att råna, utan brottsoffret förnedras också.
Rånoffren blir urinerade på, de blir våldtagna, misshandlade med mera. I medier har det framkommit att det är vanligt att dessa rånare har utländsk bakgrund och att rånoffren inte har det. Rånoffren har berättat att rånarna skrattar och kallar dem för jävla fega svennar och liknande, och det framkommer att rånoffren utsatts på grund av att de är svenskar.
Brottsförebyggande rådet har konstaterat att personer med utländsk bakgrund är överrepresenterade som gärningsmän vid våldsbrott. Att utsättas för brott på detta sätt är ett hatbrott. Det har dock framkommit att rättsväsendet sällan driver brott mot svenskar som hatbrott.
Med anledning av detta vill jag fråga justitie- och migrationsminister Morgan Johansson:
Avser ministern att vidta åtgärder så att fler av dessa brott rubriceras som hatbrott?
Svar på skriftlig fråga 2019/20:2142 besvarad av Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S)
Ju2020/03205/POL
Justitiedepartementet
Justitie- och migrationsministern
Till riksdagen
Svar på fråga 2019/20:2142 av Ellen Juntti (M)
Hatbrott mot svenskar
Ellen Juntti har frågat mig om jag avser att vidta åtgärder så att fler av de brott hon nämner rubriceras som hatbrott. I frågan beskrivs rån, ofta begångna av unga gärningsmän, där unga personer utsätts på grund av att de är svenskar.
Hatbrott kan aldrig accepteras i ett demokratiskt samhälle. I regeringsförklaringen underströk statsministern att rasism i alla dess former och uttryck ska motas tillbaka av hela samhället.
Som framgår av mina svar på riksdagsfrågorna 2019/20:977 och 2019/20:999 och interpellationen 2019/20:351 kan ett rån eller något annat brott som har som motiv att kränka offret på grund av hans eller hennes svenska ursprung bedömas som hatbrott. Lagstiftningen behöver alltså inte ses över.
På senare år har antalet anmälda personrån ökat. Det är oroande. I mitt svar på riksdagsfrågan 2019/20:999 har jag beskrivit hur det på flera områden pågår ett intensivt arbete för att bekämpa dessa brott.
Regeringens 34-punktsprogram mot gängkriminaliteten innehåller nya verktyg för de brottsbekämpande myndigheterna, hårdare straff samt ett bättre brottsförebyggande arbete. Flera av åtgärderna riktas helt eller delvis mot unga lagöverträdare.
Sedan jag besvarade Ellen Junttis förra riksdagsfråga på samma tema har en särskild utredare getts i uppdrag att överväga en rad straffrättsliga åtgärder mot brott i kriminella nätverk, bl.a. rån. Utredaren ska bl.a. överväga och lämna förslag till ändringar i lagstiftningen som innebär en skärpt och mer effektiv straffrättslig reglering mot brott i kriminella nätverk, särskilt brott med kopplingar till kriminella uppgörelser. Här ingår också att överväga och vid behov lämna förslag om ett höjt minimistraff för rån. Vidare ska utredaren överväga och vid behov lämna förslag till ändringar i lagstiftningen som innebär att det finns en presumtion för häktning när allvarliga brott, såsom rån, begås inom ramen för kriminella nätverk.
Vi skärper också påföljderna för ungdomar som begår brott. En ny påföljd för unga lagöverträdare, ungdomsövervakning, införs vid årsskiftet. Den som döms till ungdomsövervakning ska få s.k. helghemarrest, dvs. ett förbud att lämna hemmet under helgkvällar och helgnätter. Nyligen har också remitterats ett förslag om slopad ungdomsrabatt för 18–20-åringar för brott med minimistraff ett års fängelse. Det handlar t.ex. om rån och grov misshandel. För sådan brottslighet kommer, om förslaget genomförs, det att dömas till längre och fler fängelsestraff.
Rättsväsendet lägger stor vikt vid arbetet för att motverka och bekämpa hatbrott och andra brott som hotar demokratin. Polismyndigheten har en central roll och myndigheten har getts flera särskilda uppdrag för att fortsatt utveckla och förbättra arbetet med att bekämpa sådana brott.
Ett mycket intensivt arbete med att motverka de brott som Ellen Juntti pekar på pågår alltså.
Stockholm den 16 september 2020
Morgan Johansson
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.