Hedersrelaterat våld under pandemin
Skriftlig fråga 2020/21:1543 av Emma Ahlström Köster (M)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2021-01-28
- Överlämnad
- 2021-01-29
- Anmäld
- 2021-02-02
- Svarsdatum
- 2021-02-10
- Sista svarsdatum
- 2021-02-10
- Besvarad
- 2021-02-10
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S)
I Sverige lever uppskattningsvis över 100 000 barn och unga under hedersförtryck. Och varje år förs barn och unga ut ur landet för att könsstympas eller giftas bort.
Hederskulturen ger uttryck för värderingar som inte hör hemma i Sverige, och det behövs tydliga regler och hårda sanktioner för att förebygga, förhindra och straffa hedersrelaterad brottslighet och förtryck.
Flera studier har visat att coronapandemin har bidragit till ökat våld i nära relationer. Man ser också att risken för hot, förtryck och våld ökar. Ett samhälle under ekonomisk press, en osäker framtid och där allt fler familjer tvingas isoleras, kan troligtvis också innebära att hedersrelaterat våld och förtryck ökar.
Flickor och kvinnor är särskilt utsatta för hedersrelaterat våld och förtryck. De som tidigare riskerat vara föremål för stark kontroll och ofrihet kan nu vara utsatta för fullständig kontroll.
Det finns ingen heltäckande internationell eller nationell statistik över hur utbredd den hedersrelaterade brottsligheten är. Därmed riskerar vi att missa en eventuell ökning, vilket givetvis är förödande för individen men även för vår ambition att utrota den här typen av brott.
Med anledning av detta vill jag fråga justitie- och migrationsminister Morgan Johansson:
Vad tänker ministern göra för att kartlägga och följa upp utvecklingen av hedersrelaterat våld under pandemin?
Svar på skriftlig fråga 2020/21:1543 besvarad av Statsrådet Åsa Lindhagen (MP)
Svar på fråga 2020/21:1543 av Emma Ahlström Köster (M)
Hedersrelaterat våld under pandemin
Emma Ahlström Köster har frågat justitie- och migrationsministern om åtgärder för att kartlägga och följa upp utvecklingen av hedersrelaterat våld under pandemin. Frågan har överlämnats till mig.
Utbrottet av coronaviruset och spridningen av sjukdomen covid-19 är en global kris för människors liv och hälsa. Samhället och många individer drabbas. Det riskerar att förstärka den utsatthet som föreligger för sedan tidigare utsatta grupper. Bland annat på grund av den ökade isoleringen, riskerar förekomsten av våld och hedersrelaterat våld och förtryck att öka och den som är utsatt kan också få svårare att söka stöd.
Regeringen tar frågan om hedersrelaterat våld och förtryck på stort allvar. Arbetet mot hedersrelaterat våld och förtryck är en del av regeringens tioåriga nationella strategi för att förebygga och bekämpa mäns våld mot kvinnor (2016/17:10). För att förebygga och bekämpa hedersrelaterat våld och förtryck, och för att de som utsätts ska få skydd och stöd, är det nödvändigt med en stärkt kompetens och ett välfungerande samarbete mellan ansvariga myndigheter. Regeringen har därför beslutat om en särskild satsning för att öka kompetensen om hedersrelaterat våld och förtryck och 180 miljoner kronor avsätts för detta ändamål under 2021.
Länsstyrelserna har haft i uppdrag att ta fram lägesbilder och åtgärder i kommunerna för att förebygga social problematik och utsatthet. Uppdraget utfördes i samverkan med bl.a. Socialstyrelsen och slutredovisades den 30 oktober 2020. Länsstyrelserna har därtill i uppdrag att regelbundet komma in med underlag till Regeringskansliet med anledning av utbrottet av Covid-19.
Vidare har regeringen gett Länsstyrelsen i Östergötlands län i uppdrag att förbereda inrättandet av ett nationellt sektorsövergripande kompetenscentrum mot hedersrelaterat våld och förtryck. Sedan tidigare finns vid Länsstyrelsen i Östergötlands län det nationella kompetensteamet mot hedersrelaterat våld och förtryck. Till det nationella kompetenscentrets uppgifter ska höra bl.a. att:
stödja kommuner och regioner i deras arbete att kartlägga förekomst av hedersvåld, planera verksamhet samt att införa, följa upp och utvärdera kvalitetssäkrade arbetssätt och metoder för att förebygga hedersvåld och erbjuda stöd till enskilda utsatta,
regelbundet undersöka omfattningen av hedersvåld i Sverige samt utvecklingen av samhällets insatser på området.
I betänkandet Ett särskilt hedersbrott (SOU 2020:57) föreslås bl.a. att det ska införas ett särskilt hedersbrott. Betänkandet har remitterats och remisstiden gick ut den 19 januari 2021. Förslagen bereds nu vidare inom Regeringskansliet. Om ett särskilt hedersbrott införs kommer statistik om bl.a. anmälda och lagförda brott att finnas tillgänglig inom ramen för den officiella kriminalstatistiken. Redan idag finns sådan statistik för vissa hedersrelaterade brott.
Regeringen har under mandatperioden vidtagit ett flertal åtgärder mot hedersrelaterat våld och förtryck. Bland annat har flera straffskärpningar genomförts. Den 1 juli 2020 infördes ett nytt brott, barnäktenskapsbrott, som kan ge fängelse i högst fyra år. Samtidigt infördes också en straffskärpningsgrund för brott med hedersmotiv. Det infördes även ett utreseförbud som ska skydda barn från att föras utomlands för att ingå barnäktenskap eller könsstympas.
I regleringsbreven för 2021 har regeringen beslutat om uppdrag till ett flertal myndigheter med fokus på att stoppa hedersrelaterat våld och förtryck inklusive barnäktenskap, tvångsäktenskap och könsstympning. Bland annat fick Skolverket i uppdrag att stärka det systematiska arbetet mot hedersrelaterat våld och förtryck inom skolväsendet. Linköpings universitet, där Barnafrid, ett nationellt centrum för kunskap om våld mot barn finns, fick ett förnyat uppdrag att genomföra utbildningsinsatser för landets barnahusverksamheter om hedersrelaterat våld och förtryck och dess olika uttrycksformer. Jämställdhetsmyndigheten fick i uppdrag att fortsätta arbetet med att ta fram effektiva arbetssätt för attitydförändring och beteendeförändring gällande könsstympning av flickor och kvinnor.
Under hösten 2020 har regeringen även fattat beslut om att stödja Stiftelsen Allmänna Barnhusets arbete med att förbereda en ny nationell kartläggning av våld mot barn. Kartläggningen innehåller bl.a. frågor om allvarliga begränsningar i ungas liv, till exempel av möjligheten att själv välja sin framtida partner.
Stockholm den 10 februari 2021
Märta Stenevi
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.