Helårsbedömning för 2017 från Nationellt centrum för terrorhotbedömning
Skriftlig fråga 2016/17:691 av Lars-Arne Staxäng (M)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2017-01-19
- Överlämnad
- 2017-01-20
- Anmäld
- 2017-01-24
- Svarsdatum
- 2017-02-01
- Sista svarsdatum
- 2017-02-01
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Kultur- och demokratiminister Alice Bah Kuhnke (MP)
Nationellt centrum för terrorhotbedömning (NCT) har den 18 januari publicerat sin helårsbedömning för 2017. I denna rapport konstaterar NCT att resandet från Sverige till våldsbejakande grupper i Irak och Syrien minskade under förra året. NCT konstaterar vidare i sin rapport att Sverige sannolikt kommer att betraktas som ett legitimt mål för våldsfrämjande islamistiska aktörer såväl i Sverige som utomlands. NCT skriver i sin helårsbedömning att det finns ett fåtal aktörer som troligen kommer att ha som avsikt – och förmåga – att genomföra terrorattentat i Sverige och att det bland dessa finns personer som har rest och återvänt efter att stridit med terrorgrupper, men även individer som inte rest men som har inspirerats av våldsfrämjande islamistisk propaganda.
Med anledning av ovanstående vill jag fråga kultur- och demokratiminister Alice Bah Kuhnke:
Vilka åtgärder eller initiativ avser ministern att vidta för att motverka en så kallad inhemsk våldsfrämjande radikalisering?
Svar på skriftlig fråga 2016/17:691 besvarad av Kultur- och demokratiminister Alice Bah Kuhnke (MP)
Dnr Ku2017/00128/D | ||
Kulturdepartementet |
Kultur- och demokratiministern |
Till riksdagen
Svar på fråga 2016/17:691 av Lars-Arne Staxäng (M) Helårsbedömning för 2017 från Nationellt centrum för terrorhotbedömning
Lars-Arne Staxäng har frågat mig vilka åtgärder eller initiativ som jag avser att vidta för att motverka en så kallad inhemsk våldsfrämjande radikalisering.
Antalet myndigheter, kommuner och organisationer som deltar i det förebyggande arbetet mot våldsbejakande extremism har aldrig varit större till antalet. Just nu arbetar 17 myndigheter med insatser mot våldsbejakande extremism. I maj redovisar t.ex. Socialstyrelsen, Statens institutionsstyrelse och Kriminalvården vilka åtgärder som myndigheterna dittills har vidtagit inom ramen för regeringens uppdrag om att stärka arbetet mot våldsbejakande extremism. Uppdragen pågår till 2018.
Samtidigt är utmaningarna stora. Det är därför angeläget att Säkerhetspolisen och Polismyndigheten har ett tätt samarbete och informationsutbyte i denna fråga. Polisen har sedan flera år tillbaka bedrivit en instruktörsutbildning avseende att upptäcka och förebygga våldsbejakande radikalisering. Polisen har vidare en stödjande roll gentemot andra samhällsaktörer i det förebyggande arbetet. Det är polisens ansvar att dela lägesbild och information avseende våldsbejakande extremism och terrorism till lokala aktörer. Detta sker exempelvis inom ramen för arbetet med medborgarlöften och samverkansöverenskommelser med kommuner, i lokala samarbetsforum samt i lokal samverkan med civilsamhället.
Till syvende och sist är det på lokal nivå som den största delen av det förebyggande arbetet måste ske. Att stödja kommunerna i att utveckla sitt arbete är därför en hög prioritet för regeringen. Regeringen har bland annat ökat anslagen för att det civila samhällets organisationer och kommunerna ska kunna söka statsbidrag för att utveckla nya verksamheter.
Regeringens nationella samordnare för att värna demokratin mot våldsbejakande extremism utgör den viktigaste länken mellan nationell, regional och lokal nivå. Samordnaren har i princip besökt alla Sveriges 290 kommuner. I juni 2016 hade samordnaren genomfört riktade utbildningsinsatser om våldsbejakande extremism vid mer än 200 tillfällen för totalt ca 20 000 deltagare. Samordnarens undersökning från mars 2016 visar att 61 procent av kommunerna har utvecklat eller är på väg att utveckla sitt förebyggande arbete. Samordnaren kommer innan sommaren att inkomma till regeringen med en ny lägesbild av hur arbetet fortskrider på lokal nivå. Under 2017 planerar samordnaren även att förstärka arbetet på regional nivå genom besök och utbildningsinsatser vid samtliga av Sveriges 21 länsstyrelser. I samarbete mellan den nationella samordnaren och Lunds universitet startar under våren en högskolekurs om våldsbejakande extremism. Kursen riktar sig till kommunala samordnare och andra som arbetar i kommunerna med dessa frågor.
Jag är mycket angelägen om att utvecklingen av det förebyggande arbetet runt om i landet fortsätter med kraft, många utmaningar återstår. Tillsammans med andra berörda statsråd kommer jag se till att arbetet mot våldsbejakande extremism och terrorism fortsätter att vara högt prioriterat av regeringen under 2017.
Stockholm den 30 januari 2017
Alice Bah Kuhnke
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.