helikopterverksamheten i Boden
Skriftlig fråga 2001/02:1332 av Klockare, Lennart (s)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2002-06-12
- Besvarad
- 2002-06-19
- Anmäld
- 2002-09-30
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 12 juni
Fråga 2001/02:1332
av Lennart Klockare (s) till försvarsminister Björn von Sydow om helikopterverksamheten i BodenNorrlands helikopterskvadron i Boden ingår i Försvarsmaktens helikopterflottilj. Skvadronen har sin huvudbas i Boden och andra baser från Abisko i norr till Sundsvall i söder. Verksamheten vid skvadronen inriktas främst mot att verka i subarktisk miljö och ställer mycket speciella krav på såväl personal som material. Utbildningen vid skvadronen integreras med Försvarsmaktens övriga förband i Boden och med övriga förband i norra Sverige.
Skvadronen har genom lokaliseringen till Boden obegränsad tillgång till luftrum. I Boden finns också den rätta infrastrukturen, bl.a. ett nytt landningssystem som tagits i bruk sommaren 2001. Det finns även hangarer för att kunna utöka verksamheten utan nya investeringar.
Högkvarteret har vid olika tillfällen sett över frågan om var helikoptrarna ska baseras. Nu har chefen för helikopterflottiljen samt en arbetsgrupp inom Högkvarteret lämnat förslag för den framtida lokaliseringen. Enligt uppgift ska ÖB fatta beslut i frågan under hösten. Boden är en lämplig ort för en helikopterskvadron och möjligheterna att utöka verksamheten är mycket goda. Riksdagen har beslutat att helikopterverksamhet ska finnas i bl.a. Boden och jag förväntar mig att detta beslut gäller fortsättningsvis.
Jag vill fråga försvarsministern om han avser att vidta åtgärder för att riksdagens beslut om helikopterverksamheten inte frångås.
Svar på skriftlig fråga 2001/02:1332 besvarad av
den 19 juni
Svar på fråga 2001/02:1332 om helikopterverksamheten i Boden
Försvarsminister Björn von Sydow
Lennart Klockare har frågat mig om jag avser att vidta några åtgärder för att riksdagens beslut om helikopterverksamheten inte frångås. Bakgrunden till Lennart Klockares fråga är den pågående utredningen om baseringen av Försvarsmaktens helikoptrar och helikopterverksamheten i Boden.
Försvarsmaktens helikopterorganisation har omstrukturerats under senare år. Det gäller både grundorganisationen och krigsorganisationen. Insatsorganisatoriskt kommer helikopterverksamheten att bestå av två bataljoner, en med markoperativ inriktning och en med sjöoperativ inriktning.
I fråga om de grundorganisatoriska förändringarna föreslog regeringen i propositionen Fortsatt förnyelse av totalförsvaret i september 2001 att organisationsenheterna Svea helikopterbataljon i Haninge/Berga och Östgöta helikopterbataljon i Linköping/Malmen skulle läggas ned den 31 december 2001 (prop. 2001/02:10). Verksamheten vid enheterna ska, anförde regeringen i propositionen, organisatoriskt samordnas i Försvarsmaktens helikopterflottilj på nuvarande verksamhetsorter, dvs. Linköping/Malmen, Haninge/Berga, Ronneby/Kallinge, Boden och Göteborg/Säve.
Försvarsutskottet behandlade helikopterfrågan i sitt betänkande Försvarsbeslut för 2002@2004 i november 2001 (bet. 2001/02:FöU2). Utskottet hade därvid att behandla även motioner om lokaliseringen av Försvarsmaktens helikoptrar. Utskottet hänvisade i detta avseende till vad utskottet hade anfört i april 2001 när det gällde helikopterverksamheten på västkusten, bl.a. följande (bet. 2000/01:FöU10). Riksdagens tidigare beslut om basering av helikoptrar på Säve bör inte omprövas. Någon ytterligare precisering från riksdagens sida av vilken verksamhet som bör bedrivas på Säve efter 2003 behövs inte. Det bör ankomma på ansvariga myndigheter, inte på riksdagen, att besluta om var enskilda helikoptrar ska baseras för att uppfylla kraven på beredskap m.m.
I betänkandet Försvarsbeslut för 2002@2004 anförde försvarsutskottet att utskottet inte har någon annan uppfattning i dag och att det anser att de redovisade principerna är tillämpliga då motsvarande frågor uppkommer i andra regioner i landet. Riksdagen beslutade i enlighet med utskottets förslag, dvs. att godkänna propositionens förslag att lägga ned Svea och Östgöta helikopterbataljoner (rskr. 2001/02:91).
Försvarsmakten omsätter nu sin helikopterpark. Flertalet tidigare helikoptrar ska avvecklas och i stället skaffas 18 medeltunga helikoptrar, Helikopter 14, och 20 lätta helikoptrar, Helikopter 15. De nya helikoptrarna ska levereras under perioden 2002@2009. Antalet helikoptrar i Försvarsmakten minskas i förhållande till nuläget.
Försvarsmakten utreder baseringen av de nya helikoptrarna. I denna sak har jag erfarit följande. Chefen för Försvarsmaktens helikopterflottilj har redovisat ett baseringsförslag till Högkvarteret. Inom Högkvarteret har frågan beretts vidare och ett antal alternativ har utarbetats. Högkvarteret har nyligen inom Försvarsmakten och till Försvarets materielverk remitterat Helikopterflottiljens förslag och tre av de alternativ som utarbetats inom Högkvarteret. Synpunkter ska lämnas till Högkvarteret i början av september i år varefter Högkvarterets beredning fortsätter med inriktningen att ett ställningstagande ska kunna göras senare i samma månad.
För egen del vill jag framhålla följande. Om Försvarsmaktens ställningstagande innebär bibehållna baseringsorter och inte innebär grundorganisatoriska konsekvenser, kan Försvarsmakten själv fatta beslut om baseringen och fördelningen av antal helikoptrar på baseringsorterna. Om Försvarsmaktens ställningstagande däremot innebär flyttning eller att någon av de nuvarande baseringsorterna lämnas ska beslutet underställas regeringen. Mot bakgrund av vad riksdagen tidigare sagt ska sedan riksdagen informeras.
Avslutningsvis vill jag peka på att det enligt min mening är viktigt att frågan om helikoptrarnas basering ses i ett samlat försvarsmaktsperspektiv och inte bara från ett helikopterverksamhetens perspektiv. Dessa aspekter ska regeringen väga in i sitt ställningstagande vid en eventuell förändring.
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.